Tears - Kapitel 56
I slowly started to lean forward, pressing my lips against her soft, pink ones. My lips slowly parting and a moan escaping between them as she captures my upper lip between hers. Our lips dance slowly against each other’s fighting for the lead and as I surrender her tounge slips in to my mouth exploring every part of it. My hands gently hug her hips before pulling her closer. A gasp escapes between her lips and I started to make my way down with my lips, kissing her neck. I sucks on the spot just below her ear before I were attacked her lips once again. This kiss was more desperate and rougher than our first kiss. Her hands slowly moving up towards my hair. With her hands at the back of my neck she pulled me even closer while our lips continue dancing fast and rough against each other.
- I’m….Sorry.. I said between the hot kisses.
- Shut…Up… Emma said quickly.
This morning Emmas phone called, she talked with a girl with name Tiffany. She told Emma about this… interview and she wants both of us to go. So here I am… sitting on the sofa and waiting to go on stage with my lovely girlfriend. It’s not that I don’t like to do interviews.. But come on. I’m in Paris with Emma, we’re supposed to have a week off. No disturbing.. Just us two.. Alone.. Can they just get that in their heads?
- 5 minutes guys, get ready. Emma walked around in circles, she pulled her hands threw her hair. I could se she was nervous. My gaze was on her but she didn’t notice so I decided to go to her. When I got up from the sofa she turned around and her eyes meet mine. I could tell she was nervous. Why? She has done this before. We were now just some millimeters away from each other. My hands grabbing hers.
- I’m right beside you, we can do this. Then our lips meet. She’s so gorgeous. Her long hair falls so perfectly, her smile and her eyes it's like I'm drowning every time I look into them. Those pink, kissable lips.. it’s like I’m obsessed. When I saw that Emma was wearing the necklace that I gave to her a month ago at the airport.. a smile spread on my lips. A man came into the room and he woke me up from my thoughts, it was time.
- Together? I looked at her and asked.
- Together.
Hand in hand, we went up on stage. The audience applauded while they shouted our names. We were shaking hands with the person who would be interviewing us before we sat down on the couch. Should I lay my arm around her shoulder? People know we’re a couple. Maybe it’s to much. I can do that after a while.. yeah, that would be good. Emma put both her hands on my thighs and smiled at me. There is that beautiful smile that makes me melt.
- Aww isn’t it cute… two love birds… while I’m just sitting here all alone, no no, I don’t mind. The audience started to laugh, witch me and Emma also did.
- So Emma, how long have you guys been dating. And I don’t ask Harry because usually boys don’t remember those things. I raised my eyebrows and looked shocked at him. Emma gave away a little sweet laugh.
- Sorry to disappoint you but I actually remember.
- Oh really. He put his hands across his chest. I put my arm around her shoulders, looked deep in those brown green eyes while I smiled at her.
- Of course I do. I said with a calm voice. People around us started to do the sound of aww.
- First time we meet was four or fifth moths ago but we have been dating sense two moths.
- And everything is perfect between you two, no fights? He asked and Emma answered quickly.
- No relationship are perfect.. Of course we have our small discussions but at the moment.. Everything is great.
- So many of your fans Harry, they wonder how you guys meet...
- By luck I guess. It’s kind of weird now when I think about it. I said.
- Well tell us Harry..
- So basically, me and the boys where out in the woods for a walk.. Then when we get back to the hotel, I couldn’t find my phone so I went back so see if I could find it.. It ended up with I didn’t find it and Emma came up and asked if the phone she held in her hand was mine.. and it was. When I told the story, everyone was quite for a while. I just smiled a bit awkward and waiting for someone to say something.
- Well it’s defiantly not like a normal way to meet a person.. Let move on to the nest question… eemmh… Emma! What do you think about Harry? I looked at Emma and smiled. Waited for an answer.
- He is absolutely wonderful. He is funny, sweet, caring, he is incredible.. one of the best people I’ve ever met. She looked at me and smiled. Oh gosh. Why are she doing this to me?!
- Do you think he’s hot.. I mean… many girls then I mean MANY GIRLS out there would kill to have Harry as their boyfriend. He said. I really never understood why and how. How can someone want me to be their boyfriend when the person really never have meet me before.. that’s weird.
- He’s good looking I mean… Look at him. Everyone turned their faces to me. Awkward. I just smiled.
- His curls are sometimes really fluffy and I Love that. Emma started to touch my hair and I started to laugh. Oh god.
- Those green eyes are so magical, if someone ever looks really deep in his eyes, I hope you could swim or else you will drown. The audience started to laugh and I could feel how my chin started to be hotter and hotter.
- Oh and I cant forget his smile. Emma said
- Yeah, Harry is pretty famous with his dimples. I grabbed the nearest pillow that I could find, covering my face.
- Can you stop talking about me!? I shouted through the pillow. Everyone laughs, Why laughs everyone?!
- Next question.. Is Harry a good kisser? I froze. Why are they asking that? Emma couldn’t stop laughing.
- Everyone thinks differently, It is from person to person but I thi.. I interrupted her.
- Are you going to say I’m a bad kisser? .. I said while I removed the pillow from my face.
- No Harry, I was just about to say that I think you’re a good one… but maybe if you kiss someone else she or he will think that you suck at it because it’s from person to person. I just looked at her. Why did she put a him in the sentence.. I will never, ever kiss a guy and she knows that.
- Harry, last day you were angry? The interviewer asked. I turned my head at his direction.
- Yep, I was.
- I could tell… it says that you told a paparazzi you would throw his camera on his face..
- Yeeah, I’m sorry.. I looked down at my feat and I could feel Emma’s hand rub my back.
- Ok, lets leave this subject because I guess you wont tell us why you where mad..?
- Nope. I answered quickly.
- For two days ago…. You guys were out on a picnic.. that’s right or am I wrong? Both of us looked at each other wide-eyed. I grabbed her hand and told him that we did. He simply said that we should wear our clothes next time and then he showed a little video of Emma and me. Luckily, it was far away so they couldn’t see us naked properly. Rest of the interview he asked about me and the boys and our new album and the tour that starts soon ... oh I have forgotten about that. I will be away from Emma more than five months... My smile sank. More than five moths… auch. That actually hurts. Before we went, he asked if everyone could see a real kiss from us but we didn’t kiss each other.
When we stepped through the door to our hotel room, went both of us directly to the bedroom. We were completely exhausted. After we have been in bed at least 10 minutes, I feel how Emma crawls up and fall over me. Her cute laugh are heard through the whole room. My hands take a tight grip on her hips. She bends down and kiss me softly.
- I’m going to brush my teeth. She said and then she kissed me again.
- Ok.. She went of me and my eyes followed her. Depend on nothing.. Her ass.. I bite my lower lip and looked how that fabulous ass walked away from me. Gosh, I want her so bad right now.
Emmas perspektiv
Jag klev in i badrummet, tog tag om min tandborste och la tandkräm på, satte den under vattenkranen sedan började jag borsta tänderna. Denna dagen har gått riktigt snabbt. Tiffany ringe i morse och försökte övertala mig att skriva på detta jävla kontraktet. Jag bad henne om mer tid, för jag behöver verkligen tänka om det är en bra idé eller inte. Helt plötsligt känner jag två varma händer tar tag om mina höfter, jag tittar in i spegel och ser Harry som bara är i sina kalsonger, åh gud. Jag lutade mig över handfatet för att spotta ut det som jag hade i munnen. När jag väll lutade mig över och hade spottat så drar Harry mig i höften till hans växande erektion. Jag flämtar till men Harry täcker för min mun med hans hand medans han ryter till.
- I’m going to do whatever I want and you’re going to do whatever I say. Mitt hjärta hade stannat. Allting försvann. Han gjorde så att jag vände mig om, Harry drog mig tätt intill sig själv.
- I’m going to be your daddy tonight… sa han och gav mig en upphetsad blick. Han lyfte upp mig och jag låste fast mina fötter om hans höfter, mina armar om hans nacke. Harry pressade sina kyssbara läppar mot mina. Våra tungor slogs. Mitt hjärta hade börjat slå igen men denna gången slog den mycket snabbare än vad den hade gjort innan. Plötsligt slängde Harry ner mig på sängen, när han hade lagt sig över mig så viskade han i mitt öra.
- And I won’t stop untill you’re completely satisfied.. Harry började nafsa mig vid mitt vänstra öra. Hans händer gled upp och ner längst mina höfter. Jag viste inte hur jag skulle reagera, allting hände så snabbt. Mina byxor knäpptes upp och efter några sekunder hamnade dem på golvet. Mina armar var över mitt huvud och höll ett fast grepp om sängkarmen. Bröstkorgen sjönk och steg riktigt snabbt. Rummet blev allt varmare för varje minut som gick. Hans stora händer tog tag om troskanten och slet av dem. Detta känns bra, första gången vi hade sex så var allting lugnt och fridfullt och nu… det är som att han är besatt men på ett sätt så får han mig att känna lika dant. Jag är galen i honom, måste få känna hans kropp mot min. Harry tittade med ett busigt leende mot mig.
- I going to do something, different. Hans huvud sjönk allt längre och längre ner. Dem stora varma händerna tog tag om mina lår och särade på mina ben.
- Ha-arry!? Jag kände mig lite obekväm i situationen. Harry tittade upp mot mig och log.
- It’s ok, love. I’ll want a taste of you. It’s like the appetizer, getting you ready for what’s about to come. I really can’t tell you why. Maybe it’s the feeling of knowing that you’re getting absolutely nothing, but pleasure out of it. And that it’s me who’s giving it to you. Sedan sjönk han igen tills han stannade upp och gjorde det som han ville göra. Jag slöt mina ögon och gav ifrån mig ett stön. Hela min kropp blev varm. Mina händer sjönk ner, begravde dem bland alla hans lockar. Mina tår knöt ihop sig, jag spände hela min kropp för att det var så skönt. Hans händer tog tag om min höft och började smeka mig medan hans tunga lekte runt i området mellan mina ben. Mina ben pressade ihop sig mot has huvud, små stön lämnade mina läppar. Mina händer tryckte honom närmre.
Efter ett tag så slutade Harry med det han höll på med. Hastigt drog han av sig alla sina kläder. Jag tog av mig tröjan som jag hade på min men lät bh:n vara på, för jag hann inte med innan Harry var över mig igen.
- The way you let me know I’m doing you right, is just so fucking hot. When you squeeze my head in between your legs so damn tightly. Fingers running through my hair, while you’re pushing my face against you as if I could get any closer than I already am. I can hear you panting so loud, it just tells me that I shouldn’t stop. Hans ögon lös. Jag hann inte säga något innan hans läppar pressades mot mina. När Harry hade trätt på kondomen så stannade han upp och spanade in mig. Jag som låg precis under honom.
- I trust you.. sa jag med en svag röst. Hans händer gled längst min figur, fingertopparna gled längst min varma hud. Han är så delikat, försiktigt kysser han mina läppar medans hans ögon var på mig. Jag lyfte mina fötter och låste fast dem om hans midja. Harry försiktigt pressade in den. Harry som höll nu tag om täcket drog den försiktig över hans kropp så att den täckte våra kroppar. Allting kändes så perfekt. Medans han guidade sig själv in så flydde små ljud från min mun, andningen var tung. Mina fingrar drog lätt i arken, ovana att känslan av något så intimt. Det kändes fortfarande konstigt, men ingenting som när vi första gången hade sex.
- Can i go deeper? Det var nästan som att han bad om det. Jag nickade försiktigt som gav honom tillståndet att sjunka längre in. Vi båda kämpade med att få in luft, våra kroppar älskade varandras beröring. Jag har aldrig känt mig så nära en person innan. Mina naglar drog längst Harrys rygg medans jag försökte slappna av, medhjälp av Harrys försiktiga, övertygande rörelser. Brutna ljud kommer från Harrys särade läppar, ögon lyser med värme. Jag njuter av reaktionen som jag kan provocera. Ett litet leende spred sig på dem svullna rosa läpparna. Jag fick en märkbar nick i begäran att hans läppar får möta mina. Jag nickade och såg hur han försiktigt närmade sig mot mina läppar. När dem fick kontakt med varandra så var dem som magneter, svårt att släppa den andra. Våra bröstkorgar pressades mot varandras. Harrys höfter kom med en kraftig sats mot mig och det stal andan ur mina lungor. Mitt huvud rullade åt sidan när jag fick en tyngre dragkraft, ögon slutna medan jag grep hårt tag på hans höft. Hans hår kittlade mitt ansikte när han kysste på halsen. Min mun särades när han började massera ett nytt känsligt område med längden begravd i mig. Hans namn lämnade mina läppar i desperata rop, värmen från båda våra kroppar ökar. Djupet var otroligt och han har haft den befattningen länge. Harry står stilla inuti mig nu. Jag höll fast honom. Mina ben var fortfarande fast låsta om hans midja, Mina armar sprids plötsligt ut båda sidor om mig som Harry träffar en plats som hade en njutning som sprider sig genom hela min kropp. Fingrarna tar ett fast grepp om lakanet, mina axlar lämnar madrassen för att plantera en tung kyss på hans läppar.
Jag skrek ut hans namn ständigt när han mötte en punkt som fick mig att skaka. Harry började sänka sig ner medans jag smekte hans käke. Det fanns ingen distans mellan oss, vår varma hud kommer i kontakt. Han vilade sin vikt nästan ovanpå mig. Harrys händer kupade baksidan av mina axlar och höll mig mot honom när han begravde ansiktet i min hals. Jag kunde inte göra något annat än tygla mina ben runt hans midja. Hans höfter upprepade kolliderat med mina i allt snabbare takt. Hela tiden uttryckte Harry sig genom situationen i svordomar. Harry lämnar mjuka kyssar till min kind när han rullade oss över mer till vänster. Hans armar omslutande mig på ett säkert omfamning, hans höft slog mot min egen. Min hand flyttade från hans midja till mellan oss. I samma ögonblick, Harrys fingrar tog kontakt med mina känsliga nerver och jag tog tag i hans nacke. Värmen började pirra till i magen. Hans ögon blev allt större, läpparna skiljdes medan han stirrade ner på mig. Harrys nakna kropp sänkas ytterligare. Jag visste att han har svårt att röra sig.
- You can come for me. Sa han med kraftiga andetag.
Min orgasm pulsas kring hans stela längd, musklerna stelnar till. Mina fingrar trassla in till de fuktiga lockar i nacken på Harry. Han ser när jag faller ihop under honom. Jag var fortfarande alltför nedsänkt i min egen orgasm så jag tänkte inte ens på hans drag när han kom. Helt utmattad ligger Harry över mig. Små kyssar stjäler han från mig då och då. Hans tumme stryker längst konturen av mina läppar.
Jag tog bort lockarna som täckte för hans vackra ansikte. Dem vackra grön gnistrande ögonen tittade djupt in i mina.
Jag har ingen aning om hur länge vi låg vakna och pratade med varandra. Vår konversation var mellan himmel och jord. Han berättade att hans familj, speciellt hans mamma skulle mer än gärna vilja träffa mig. Jag lovade att följa med honom hem någon gång och ha en familjemiddag. Jag låg på hans bara bröst medans vi lekte med varandras händer.
- I love you. Sa han. Jag vred mitt huvud uppåt och mötte hans blick, utan att reagera så började han kyssa mig passionerat. Gud vad jag älskar dig Harry, du ska bara veta.
Kapitel 56!
Sorry för den dåliga uppdateringen, mycket i skolan just nu och så har jag inte riktigt haft insperationen också.. Mycket stress antar jag. Man får aldrig koppla av känns det som och så är det väldigt mycket som händer just nu så jag vet inte... men men, tänk positivt!
Så vad tycker ni? ;) skriv en kommentar och gör mig glaaad :D (det kan finnas stavfel som vanligt..)
hoppas att ni gillar det. :)
Har skrivit hela kvällen nu, är trött så jag ska gå och lägga mig nu..
puss och kram på er! xx
Tears - Kapitel 55
- H-How long w-were I-I gone? Fick jag fram. Harrys stora händer smekte nu mina kinder. Hans ögon glänste och jag kunde se hur ledsen han egentligen är, Harry försöker verkligen hålla in sina tårar. Han försöker vara stark och han lyckas rätt så bra. Harry bet sig själv på underläppen och tittade djupt in i mina ögon.
- Maybe an hour.
- W-what? Jag tog ett fast grepp om hans axlar.
- What’s happening to me… jag viskade nästan ut det.
- I don’t know. But I’m gonna take you to the hospital. Han strök sina händer försiktigt på mina kinder men jag reagerade direkt.
- No don't!
Jag gick längst en mörk korridor. Det ända ljuset som fanns var glödlamporna som gnistrade till då och då. Marken var blöt, väggarna var täkt med blod. Längst bort i korridoren fanns det ett starkt ljust. Mina ögon klarade inte av det bländande ljuset. Jag satte för mina blodiga händer framför ögonen. Efter en bit på vägen så började jag att höra något. Det surrade till. Ljudet blev allt mer klarare ju längre fram jag kom. Syrenerna hördes klart och tydligt och människorna som diskuterade i bakgrunden. Jag tittade ner på mina blodiga kläder, vad har hänt med mig?
- Dem sitter fast! Jag ryckte till. Av ren nyfiken het så började jag springa. Jag var så nära ljuset nu, men den höll på att försvinna. Längre och längre ifrån mig.
- Hallå! Skrek jag och hoppades på att dem skulle höra mig. Helt plötsligt försvann det starka ljuset.
- Hallå… Min röst var svag. Den långa korridoren som var täkt med en hel del blod hade nu blivit kolsvart. Jag kunde höra mitt egna hjärtslag, hur tungt det egentligen slog. Det snurrade runt i mitt huvud och mitt hjärta pumpades för fort. Jag kände mig yr och hela min mage vände sig in och ut. Efter att ha gått ett tag nu så stannade jag upp. Tröttheten hade tagit över, nästan som att jag har gett upp. Jag lutade mig mot väggen, sakta gled jag ner tills jag satt på marken. Jag satt ihopkrypt, kramade om mina egna knän. Ett rött ljus tändes och det fångade min uppmärksamhet. Tårarna rann ner längst mina kinder.
- Vad är det som händer… sa jag och snyftade jag till. Mitt huvud sjönk mellan mina knän. Försökte intala mig själv att allt är bra, jag kommer att vakna i vilken sekund som helst. Allt är bra. Detta är bara en dröm. Vakna. Vakna. Vakna…. Vakna då Emma! Helt plötsligt hörde jag hur någon tjej gav ifrån sig små fnissningar. Jag reagerade direkt och fick kämpa mig upp på fötter igen. Det blinkade rött i den mörka korridoren och det gjorde att allting blev så mycket läskigare.
- Stop it Harry, it tickles.. Jag stannade upp. Vad sa hon? Nämnde hon precis hans namn? Jag saktade in och tittade mig omkring.
- HELLO? Jag hade gråten i halsen.
- Oh Harry… Jag kunde höra hur deras läppar lämnade ifrån sig ljud. Mitt hjärta slutade att slå. Detta får inte hända. Detta är inte verkligt. Det får inte vara sant. Inte förrän jag får se det med mina egna ögon.
- Harry!
- HARRY!! Jag hade nu börjat springa. Måste få tag på dem eller rättare sagt, jag måste härifrån.
- Help me! Someone, please. Jag bröt ihop, min energi försvann. Mina knän vek sig och jag hamnade på marken. Det var då jag fick syn på en lång kille med lockigt hår tillsammans med en blond tjej. Han pressade henne in mot väggen, kysste henne passionerat. Mitt hjärta hade nu gått i tusen bitar.
- H-Harry… Han reagerade inte. Ingen av dem gjorde. Tårarna fortsatte att rinna ner från mina kinder. Mina andetag blev allt snabbare för varje kyss som han gav henne.
- W-What are you d-doing… Helt plötsligt så vred han sitt huvud mot mitt håll. Han ögon lös. Ilska och hat syntes över hela ansiktet på honom. Leendet var inte äkta. Han släppte taget om tjejens käke och tog några steg mot mig. Han satte sig på huk med en ondskefullt leende. Vad händer? Jag förstår mig inte på detta.
- You’re pathetic Emma.. det var som att han spottade mig i ansiktet.
- W-wha…
- You know that you should have died in the car accident. Jag tittade på Harry med stora ögon. Vad håller han på med? Han vet att det är ett känsligt ämne att prata om.
- You was supposed to die. It was your destiny. Tjejen som var i Harrys sällskap stod nu bakom honom. Hon la sina händer på hans axlar. Jag mötte hennes blick, varför känner jag igen henne för? Hennes blonda hår och dem vackra blåa ögonen var så.. bekanta. Jag kunde inte sätta mitt finger på det.
- Harry, leave this girl alone now..
- Yes, Love. Han reste på sig. Harry vände sin blick mot tjejen. Hans maskulina händer som jag tycker är riktigt attraktiva tog tag om hennes käkben, tryckte hans kyssbara läppar mot hennes små ynkliga. Mitt hjärta slutade att slå, allting försvann. Tårarna ökade och jag kände bara att hela min kropp slutade att fungera.
- I never loved you. Det var det sista jag hörde ifrån Harry. Jag såg hur dem försvann in i mörkret. Allt jag kunde höra var de tårar som föll ner mot den blodiga marken. Jag torkade mig om ansiktet, det sved till. Det visade sig att jag hade glasbitar i ansiktet. Några fotsteg hördes längre ifrån mig. Dem kom närmre och närmre.
- Hej Emma… Den rösten. Den rösten! Jag höjde huvudet och vände mig om. Han klev ut från mörkret och dem röda lamporna lös upp hans ansikte. Martin log mot mig och gjorde mig äcklad. Han gick med snabba steg mot mig och jag som satt ner på rumpan kämpade mig bakåt.
- Nej, nej, nej, nej, nej!!! Han fick tag på mina anklar och drog mig mot honom. In mot mörkret där han kom ifrån.
- NEEEEJ!
- SSHHHH!! Mina ögon for upp. Svett dropparna rann ner från pannan. Mina kinder var blöta och några tårar rann fortfarande ner.
- Nej, Nej… Mumlade jag.
- Shhh, it’s alright…i’m here. Harry kramade om mig hårt. Jag fick några pussar på huvudet. Han försökte lugna ner mig men mitt hjärta slog fortfarande för fort och mitt huvud var i varv.
- I’m here…Jag grävde ner mitt huvud vid hans nacke och jag tog ett fast grepp om hans axlar. Några tårar föll ner mot hans hud. Hans hand strök mig försiktigt på huvudet.
- It was just a nightmare.
- But this felt different.
Jag och Harry hade legat vakna i sängen sedan min mardröm. Jag hade legat i Harrys famn hela tiden. Tiden gick riktigt långsamt men jag ska inte ljuga, jag njöt av varje sekund. Då och då fick jag små pussar vid nacken. Harry strök mig försiktigt över ryggen medans jag tittade ut genom fönstret. Klockan var bara fem på morgonen. Efter vår lilla diskussion igår om att jag borde gå till sjukhuset gjorde inte allting bättre nu, jag vill inte åka till sjukhuset, jag vägrar. Har redan spenderat en hel del tid där, jag vill inte tillbringa mer tid där. Jag vet att detta inte var en dröm. Det är precis som dem andra jag har haft. Korridoren som var täkt av blod.. och när Harry höll på med den tjejen… det har aldrig hänt innan. Denna drömmen har aldrig skett i verkligheten om man jämför med dem andra drömmarna. Jag vet inte ens om jag ska kalla dem för drömmar. Jag är ju där, upplever allting på nytt igen. Gör exakt samma rörelser, säger samma ord, samma meningar till samma personer. Allting spelar upp sig själv. Allting är verklighetsbaserat på något konstigt sätt.. men denna var annorlunda.
Några timmar senare så hade Harry bestämt sig för att ta en promenad. Han tvingade med mig och jag protesterade inte för att slippa allt tjafs. Hand i hand gick vi längst gatan som nästan var tom. Några tjejer kände igen oss och ropade våra namn. Vi vinkade tillbaka och gjorde att dem fick leenden på sina läppar. Jag lutade mitt huvud mor Harrys axel menad han höll sin högra arm om min midja. Han höll mig tätt intill sig. Efter ett tag så hade vi hamnat framför en stor vit byggnad. Jag tittade mig ordentligt omkring men eftersom jag inte kan prata eller läsa franska så förstod jag inte vad som stod på skyltarna.
- Em, where are we? Jag behöll mitt leende på läpparna även om jag hade en konstig känsla i magen. Harry tittade på den stora byggnaden som var rakt framför oss, han försökte undvika min blick.
- Harry… Mitt leende sjönk.
- Please don’t say…
- We’re at the hospital Emma. Han vände sig om, tog bort sina solglasögon och tog båda sina händer ett fast grepp om mina axlar. Harrys blick var seriöst och jag blev ganska chockad över hans drag.
- I don’t know if you’re trying to avoid it or if you just don’t realize that you actually need help Emma. Hans stora händer höll riktigt hårt om mina axlar. Jag bet mig själv i underläppen, bröt vår ögonkontakt och suckade. Försiktigt tog jag upp mina händer mot mina egna axlar för att få bort hans. Jag fick ta i lite för att han skulle släppa taget om mig. När han väll hade släppt mig så himlade jag med ögonen innan jag mötte hans gnistrande ögon igen.
- I don’t need their help, Harry. I’m fine.
- No, you’re not Emma! Han reste sina händer igen för att få tag om mitt huvud men jag hann dra mig undan.
- Don’t touch me! Vad är det han inte fattar? Jag vägrar att gå in. Jag hatar sjukhus. Är det så svårt för honom att få in det i skallen? Harry tittade lite ledsamt ner mot marken.
- Oh no. Don’t try to do that!
- Try what? Komigen, tror han verkligen att jag är dum?
- It won’t work!
- WHAT WON’T WORK? Harry skrek på mig. Det är första gången som han verkligen höjer rösten. Visst, han kanske har gjort det tidigare men då var det på ett skämtsamt sätt. Han fick mig att hoppa bak, fick mitt hjärta att slå mycket snabbare på ett obehagligt sätt. Lite ilska hade nu stigit inom mig.
- Trying to make me feel guilty. Sa jag kort.
- Emma I-.. Harry tog några steg framåt men jag bakade undan.
- Just… Don’t. Jag vände mig om och började att springa. Så långt härifrån som jag kunde.
Harrys perspektiv
- Emma!
- EMMA! I screamed while i ran after her. However, she is so much faster than me so i gave up. I’ll never catch her. Why can’t she just go inside and ask for help? What if it’s something serious? I’ll never be able to put up myself if it goes so far that I never got her to the hospital and get some cure. I’ll never forgive myself. I just want her to be safe, want her to be happy and healthy. No problems needed. Don’t she understand how much i acctually care? I could feel a big clump in the throat. How the tears were about to fall down. Lucky I have a black sunglasses on me. The paparazzi saw me and they started to scream my name. Oh god, not now. They became more and more and I could feel the irritation rose within me. I ignored them, or rather, I did my best to keep them out until a man jumped in front of me and started taking pictures of me while he was screaming my name and asked lots of questions about Emma. It was then it burst.
- Leave me alone! I snapped but they continued to do what they did before. My irritation was growing.
- I will fucking take your camera and throw it in your face. How would that feel? I put on a fake smile on my face but it didn’t stop them. I walked with quick steps all the way to the hotel with a bunch of cows dragging after me, even in front of me, next to me for that matter too. There are cows everywhere!
I slammed the door behind me when I had stepped into the hotel room. What should I do? Emma could be anywhere right now. Without thinking about it, I walked around in circles with my hands buried in my hair. My chest rose and fell really fast. I stopped and took down my hands, made them into fists. Grabbed the closest thing I could get in my hands. Before I threw it away, I bet myself on the lower lip.
- She’s so stupid! I looked at the vase that I just had thrown into the wall.
- YOU’RE SO STUPID! I screamed. It’s so frustrating. I wanted to throw more things into the wall, want to break more things. To get rid of the little anger that I have in my body. Suddenly it began to vibrate in my pocket.
- It’s Harry. I answered quickly.
- Hey Mate, how’s everything doing? His voice made me calm down a little.
- Em, It’s just…great. I tried to hide it but the guys always manage to read me, I'm like an open book for them.
- Don’t lie to me bro. Even though I can’t see you, I still hear it in your voice that something is wrong, so.. tell me. I sighed loud.
- It’s Emma…
- What happened to her!? oh someone became really allert.
- I don’t know. She gets these dreams and they’re somehow reality based. I have tried to get her to the hospital, just to get a response and even to get some help… but she refuses. I sobbed. Zayn sighed and I prepared myself for one of his cruelly good sentences, which he usually does when some of us guys have problems.
- Give her time. You know she has been in a coma. Emma has it difficult to go to the hospital, you know that right?
- Yeh, but still Zayn. I don’t want her to get sick…. I can’t stand to see her like this. The pain in her eyes. I feel so helpless. To see her collapse, how piece by piece fades away from her. I-I just can’t… Oh man…..There was silence between us for a while.
- I can’t lose her… I love her too much.
The hours passed slowly when Emma wasn’t around. I sat alone on the couch in the dark. Looked out towards the beautiful scenery. The sun had gone down and the stars loose clearly on the dark sky. The only thing that was flying around in my head was Emma. Emma here and Emma there. Where could she be? She's been gone all day. She hasn’t even called me.. but that is understandable. Suddenly I heard the door gave away creaking sound. Few footsteps came closer towards my direction. Some sobs were heard and I sighed. I didn’t mean to make her sad. I just wanted to help. Her shadow came over me, covering the small light that I had on me. I stood up, Emma was right in front of me now. Slowly I leaned my head forward. Our noses touch but her lips still haven’t landed on mine, but I want them to though, it’s been far too long. I lead my hands up and takes on her cheekbone, gently pull my thumbs across her wet cheeks. I slowly started to lean forward, pressing my lips against her soft, pink ones. My lips slowly parting and a moan escaping between them as she captures my upper lip between hers. Our lips dance slowly against each other’s fighting for the lead and as I surrender her tounge slips in to my mouth exploring every part of it. My hands gently hug her hips before pulling her closer. A gasp escapes between her lips and I started to make my way down with my lips, kissing her neck. I sucks on the spot just below her ear before I were attacked her lips once again. This kiss was more desperate and rougher than our first kiss. Her hands slowly moving up towards my hair. With her hands at the back of my neck she pulled me even closer while our lips continue dancing fast and rough against each other.
- I’m….Sorry.. I said between the hot kisses.
- Shut…Up… Emma said quickly.
Sååå vad tycker ni? Är det för mycket som händer eller borde det hända något mer..? Lämna en kommentar eller fler och berätta vad ni tycker!
Stavfel kan finnas ( I Know..) men jag hoppas verkligen att ni gillar det! :)
Idag är det en speciell dag! Personligen så ska jag gå på en dejt med två underbara tjejer. Det kommer att bli så kul, har sett fram emot denna dagen! Först ska vi på restaurang sedan ska vi hem och ha en tjej kväll som ingår godis, skratt, chips, film, mer skratt och otroligt mycket mer saker!
Jag önskar er en glad alla hjärtans dag! puss och kram på er! :) xx
Tears - Kapitel 54
- What is it? Han gav mig en puss på kinden innan jag sa något som jag kanske inte borde ha sagt.
- Well, you have a red dot on your cheek. Right here.
- WHAT?! Han stoppade ner sitt ansikte undervattnet och tog sina händer för att gnugga bort det. När han kom upp igenom så slängde jag mig över honom.
- Is it gone?! Jag svarade inte utan jag fortsatte att skratta.
- Emma seriously, is it gone?!
- You didn’t have anything on your face! Harry suckade till och kramade om mig. Hans händer smekte min rygg undervattnet. Jag låste fast mina fötter runt hans midja och mina armar om hans hals. Mina händer lekte med hans hår som fanns vid nacken.
- The only thing you have on your face are my lips. Jag började att kyssa honom lite var stans. Harry började att små skratta vilket fick mig att vilja explodera.
- You’re crazy, love.
- Yeah, crazy in love with you.
- Harry!!
- Emma!!
- Harry styles!
- Mr Styles!
- Emma!
Vi kämpade oss genom folkmassan som fanns utanför hotellet. Så mycket människor, jag får panik! Mitt hjärta slog i 150. Folk tog på mig för att försöka få mig att stanna men Harry höll ett fast grepp om mig och han försökte verkligen få ut oss härifrån. Vi har precis kommit ifrån vår lilla piknick och detta är vad man kommer tillbaka till? Det är som en hönsgård. Våra namn hördes, om och om igen. Detta var riktigt ovant, antagligen kommer det att bli svårt att vänja sig.
- Really annoying creatures we got out side today.. Sa Harry efter vi hade klivit in i hotellrummet. Ett litet skratt kom ut från min mun. Jag slängde mig ner på soffan och gav ifrån mig världens största suck.
- Something wrong, love? Harry släppte taget om piknick korgen, sedan slängde han sig över mig. Hela jag sjönk in i soffan på grund av att han kom i en sådan fart. Harry begravde sitt ansikte vid min hals. Rysningar gick genom hela kroppen. Mina händer började slå honom lite löst för att försöka få bort honom.
- Harry… S-stop it!
- What? Han började andas tungt vid nacken. Hela min kropp stelna till och jag gav ifrån mig små pipiga ljud.
- Oh you mean this..? Harry fortsatte med att flåsa mig vid nacken, han gjorde att allt hår på min kropp reste sig. Jag kämpade med att få bort honom, men det gick inte. Harry är mycket starkare än vad jag är.
- H-HARRY… S-STOP! Mitt skratt ekade genom hela rummet, jag tror nog till och med att grannarna kunde höra det. Harrys ansikte hamnade nu ovanför mitt, hans charmiga leende och blicken i hans ögon fick mig att smälta. Jag bet mig själv på underläppen medans jag tittade honom djupt in i ögonen. Harry tog upp sin ena hand och tog bort en slinga som jag hade vid ansiktet. Han la den bakom örat sedan var han fokuserad på mig igen.
- You’re so… there’s even not a word to describe how beautiful you are Emma. Mina händer grävdes ner i hans hår som inte hade torkat. Vi tittade in i varandras ögon ett tag tills Harry bestämde sig för att gå och duscha. Han reste på sig och lämnade mig själv vid soffan.
Uttråkat tittar jag mig omkring tills jag känner hur min mobil börjar vibrera i fickan. Jag tog upp mobilen och när jag såg att det var Zayn som ringde så spred det sig ett leende på mina läppar. Jag svara.
- Heey Zayn!
- Hii babe!
- How’s everything in paris? Han gick rakt på sak.
- It’s so amazing! I really love this country it’s so…perfect. I can’t be more happier. I miss you tho..
- I’m glad to hear that you’re happy about this trip, well i miss you too emma.
Zayn, han är nog den killen som jag kan prata om allt med, han är som en bror för mig. Vi kommer riktigt bra överens, vi klickade från första början. Han har hjälp mig och gett mig råd om Harry bland annat. Samma sak har jag gjort för honom då. Vi kan prata om allt, mellan himmel och jord vilket är helt underbart. Tiden går alltid så snabbt när jag är med honom, det spelar ingen roll om vi pratar via telefon eller om vi är med varandra, tiden går alltid lika snabbt.
- Emma, there's something i have to tell you.
- Bring it on. Ett skratt hördes genom andra änden av mobilen. Hans skratt är helt makalöst, jag älskar det för på ett sätt så smittar det av sig.
- I kinda… emm.. han blev tyst.
- Zayn..? Jag höjde ögonbrynen och tittade mig själv omkring i rummet.
- Hello, are you there?
- Yeah, emmh… I kinda met perrie and we’ve talket about…stuff..
- What kind of stuff? Jag la en betoning på stuff. Efter uppbrottet mellan perrie så har han varit nere. Zayn har inte riktigt varit sig själv. Jag och Zayn har pratat väldigt mycket om perrie, vad han tycker, vad han borde göra eller inte o.s.v. Denna killen är helt förkrossad över uppbrottet. Zayn älskade henne verkligen. Det ända jag vill är att han inte ska bli sårad igen, det skulle jag aldrig klara av.
- We’re together again! Jag kunde höra hans glädje genom mobilen men ändå lite nervositet. Han vet vad jag tycker. Men om han är lycklig, då är det bra för mig.
- Remember, I’m happy if you’re happy. I just don’t want you to get hurt again, you know?
- yeh.
Vi hade säkert pratat i minst 30 minuter. Harry var fortfarande inne i duschen. Jag sa till Zayn att jag var tvungen att lägga på, måste se hur det går för Harry. Efter vi hade lagt på, närmade jag mig dörren och jag kunde höra hur han sjöng där inne. Harry hade inte låst efter sig så jag öppnade dörren försiktigt och smög in. Som tur är att Harry fokuserad på något annat så han har inte lagt märke till mig. Ett leende spred sig på mina läppar och mitt hjärta sjönk en aning när jag hörde honom sjunga Let me love you. Jag började klä av mig. När jag var sprids språngandes naken så öppnade jag duschdörren, Harry hoppade till av rädsla och han råkade slå i sitt huvud i kranen.
- OH… DON’T DO THAT! Hans ansiktsuttryck var seriöst. Jag bet mig själv om läppen för att hålla tillbaka skrattet medan jag klev in i duschen. Utan ett ord sagt så förstod han vad jag ville. Harry närmade sig, la sina händer om min höft och tryckte mig närmre intill honom. Mina armar var om hans nacke, händerna lekte med hans blöta hår som hängde ner.
- Sorry.. Sa jag innan våra läppar möttes. Jag har aldrig känt något så desperat innan, mina händer sjönk till Harrys nakna bröst. Han såg gudalik ut. Solbränd, så muskulös och…min.
Det varma vattnet slogs på min kropp. Mitt hjärta pumpades för fullt. Våra läppar pressades mot varandra där varm luft drevs ut. Från fina rörelser som mjuka kyssar och några smekningar till tuffare och mer passionerat. Leendet han visade var underbart, ögonen gnistrande ner på mig. Grova händer gled upp längst mina lår. Jag kände att det var Harry som hade kontrollen. Jag hade inte helt förstått hur min kropp hade reagerat tills ett stön kom ut från mig.
- I want you so badly. Stönade han till. Mina fingrar hade tätt lindat in hans hår, Harry försökte pressa mig närmare mot hans svullna läppar.
- Patience. Harry tog bort sina händer och lugnade ner sig. Även om hela min kropp egentligen vill bara hoppa på honom just nu, så gick det inte.
- Let’s cook some food! Skrek jag nästan efter vi hade klivit ut från duschen. Harry små skrattade för sig själv. Jag tog tag om en vit handduk och virade in mig. Mitt långa blöta hår hade jag lagt över på en och samma sida över axeln.
- Or should we order from room service? Jag vände mitt huvud mot Harrys håll. Jag kunde höra hur några vatten droppar från mitt hår hur dem föll ner mot golvet. Harry stod helt still, med en öppen mun. Hans vackra gröna ögon spanade in mig, nerifrån och upp.
- You look like a goddess. Mina kinder hettade till. Varför ger han mig såna kommentarer? Jag trodde verkligen att jag inte kunde bli mer generad, men jag hade fel. Jag tog bort handuken och knöt den runt halsen.
- W-what are you doing? Harry tittade förvånat på mig. Jag vet. Jag är knäpp.
- I’m super woman! Jag la min vänstra hand på min höft och den högra sträckte jag rakt ut i luften, med en knytnäve och började springa runt. Jag sprang in i köket, hallen, vardagsrummet sedan in i sovrummet. När jag hade kommit fram till sängen så vände jag mig om och såg Harry med en handduk virad om sin höft, lutandes mot dörrkarmen. Hans armar var i kors över sin bröstkorg och hans min sa allt. Jag vet att jag inte är normal.
- Heh. Jag tog ner min arm och knöt upp handduken. Harry tittade ner mot marken och skrattade högt.
- Just… Kiss me. Harry tittade på mig med ett leende som jag skulle kunna mörda för. Jag gick långsamt fram till honom. Höjde min högra hand och placerade den försiktigt på hans kind. Dock var han väldigt snabb, han tog tag om min höft och tryckte mig intill honom. Han böjde sig ner och våra läppar möttes i en mjuk kyss. Fjärilarna i magen började flyga runt igen. Med ett leende på mina läppar gav jag ifrån mig flera kyssar.
Vi hade nu bytt om och var nu i köket för att laga oxfilé med potatis och lite salad. Allting gick bra, vi jobbade som ett lag. Han lagade maten menads jag bara hjälpte till. Om han bad mig att hämta något så gjorde jag det. Harry är koken. Jag finna bara här för att ge honom saker och för att hålla honom sällskap. Ibland blev jag för fokuserad på honom, inspekterade varenda lila detalj på honom. Hur kan en människa se så bra ut? Hans bara överkropp fick mig på andra tankar ibland. Ja, lite dirty tankar men ändå. Hans rosa kyssbara läppar såg så lockande ut. Harrys armmuskler synders klart och tydligt när han rörde om i kastrullen. När jag hade kommit ner till hans V så stannade jag upp ett tag. Jag lutade mitt huvud på mina händer för att stödja mig. Jag bet mig hårt om läppen. Jag tycker verkligen att det är attraherande när killar har ett V.
- Do you like waht you see, love? Jag tittade chockat upp mot hans gröna ögon. Han väckte mig ifrån mina tankar, oschyst. Jag hade inte riktigt hört vad han hade sagt för att jag var så borta.
- W-what?
- You’re looking… Jag bet min själv om läppen.
- Yeah, what else should i do? Close my eyes? Harry började att små skratta vilket fick det att bubbla lite inom mig.
- I mean, You’re looking at my… private stuff. Jag tog upp mina händer i luften och försökte se oskyldig ut. Han gav ifrån sig ett skratt och jag blev generad. Gud så pinsamt att han la märke till det.
- It’s ok. Now it’s equal. Jag sänkte mina händer och höjde mina ögonbryn. Vad menar han med det? Vadå lika? Vänta … menar han…. Har han…
- Harry….
- Yes, Love?
- What do you mean with that… Harrys reaktion avslöjade honom.
- Emh.. I… Nothing.
- Oh don't you dare to lie to me Mr Styles.. Jag hoppade av från stolen och gick över till honom. Harry fokuserade sig på maten men jag stod bredvid och försökte få uppmärksamhet.
- HARRY!
- NO!
- YOU DIRTY BOY!
- OH WHO’S TALKING?! Både jag och Harry log brett.
- Oh no you didn’t…. Jag sa det i en bitchig attityd fast lite mer lekfult medans jag la mina händer på min höft. Harry skrattade men han hade fortfarande blicken ner mot maten.
- I guess i did. Han vände blicken mot mig och blinkade med ena ögat. Jag lyfte mina händer mot hans hår och rufsade till det.
- HEY! Brast han ut.
- Don’t talk to me. Sa jag retsamt mot honom och försvann ut från köket.
Efter maten så ringde Harry till Louis för att höra hur dem har det. Jag bestämde mig för att gå ut till terassen för att få lite frisk luft. När jag satte mig ner på sten muren och inspekterade omgivningen så jag en konstig känsla i magen. Huvudet började att bulta. Jag föll ner, som tur var så föll jag bakåt. Dock slog jag i bakhuvudet. Det tog ett tag tills jag kom upp på fötter, jag fick kämpa mig upp. När mina ögon öppnades så befann jag mig på en stor motorväg fast, det var tomt. Inga bilar var i närheten. Jag tittade ner mot mina fötter och fick synd på att jag hade korta svarta shorts, svarta boots, svart skin jacka och en urringad vit linne. Mitt hår gick lite ner under axlarna, men… vänta. Något fick min uppmärksamhet. Jag vände mig om där ljudet kom från. Jag stelnade till när jag fick syn på Linus och hans killgäng, sittandes på deras mopeder. Vafan är det som händer? Killarna ropade på mig, mina fötter började att gå mot deras riktning men personligen vill jag bara gå åt andra hållet. Ett leende spred sig på mina läppar när jag kom fram till Linus. Resten av killarna hade tjejer bakom deras ryggar. Flickvänner eller Knullkompisar helt enkelt.
- Fick du tag på den älskling? Linus vände sig om och jag hoppade på. Jag nickade som ett svar och räckte fram min hand mot honom.
- Här, låt mig. Jag lyfte upp allt mitt lockiga hår för att Linus skulle kunna hjälpa mig att sätta halsbandet runt halsen. När han var klar så kysste han mig grovt. Alla andra klappade händerna och busvisslade. Vi är ju det populäraste paret i skolan men på ett sätt så förstår jag mig inte på det. Linus slutade och lutade sig lite mer framåt. Hans ansikte var nu vid mitt öra.
- Älskar dig. Sedan gav han mig en lång kyss. Jag besvarade honom inte utan jag bara log mot honom. Han vände sig om och startade sin moped. Alla andra killar gjorde desamma.
- Nu åker vi! Killarna skrek och tjejerna gav ifrån sig sina små ’’iii’’ medans de viftade sina händer i luften. Ugh. Jag kramade om Linus och lutade mitt huvud mot has skulderblad. Min blick sjönk och jag tog tag om halsbandet. ’’Forever’’ stod det. Det hettade till på mina kinder och jag kramade om honom allt hårdare. Linus är helt underbar. Jag älsk… vänta. Vem är han? En lång kille med brunt lockigt hår stod mitt på vägen och han ropade efter mig.
- Emma? Please… några snyftningar hördes. Vad är det som händer?!
Jag öppnade ögonen försiktigt och såg mig omkring. Jag befann mig nu i sovrummet. Ett par stora händer tog tag om mig och tryckte mig intill hans nakna överkropp. Han kysste mig flera gånger på huvudet medans jag blev omfamnad som ett litet barn.
- H-How long w-were I-I gone? Fick jag fram. Harrys stora händer smekte nu mina kinder. Hans ögon glänste och jag kunde se hur ledsen han egentligen är, Harry försöker verkligen hålla in sina tårar. Han försöker vara stark och han lyckas rätt så bra. Harry bet sig själv på underläppen och tittade djupt in i mina ögon.
- Maybe an hour.
- W-what? Jag tog ett fast grepp om hans axlar.
- What’s happening to me… jag viskade nästan ut det.
- I don’t know. But I’m gonna take you to the hospital. Han strök sina händer försiktigt på mina kinder men jag reagerade direkt.
- No don't!
YEY KAPITEL 54 KOMMER NUUU! :D
Halloj allaihopa! Nu är det äntligen lov igen, gud vad skönt! Anyway...
Vad tycker ni om kapitlet? Skriv en kommentar ( Eller fler, *HOST* fillee ) Det gör mig alltid lika glad! :D
Stavfel kan finnas som vanligt men jag hoppas att ni gillar det!
btw.. det är väldigt mycket emmas perspektiv men det är bara för att det händer en hel del men henne just nu som ni kanske märker.. så ja. Det kommer antagligen inte bli så mycket Harrys perspektiv nu när dem är i paris, bara så att ni vet :)
puss och kram på er! xx
Tears - Kapitel 53
Han bet sig själv om läppen och sträckte ut sin hand för att jag skulle ta emot den. Jag log mot honom, sträckte ut min hand och vi flätade ihop våra fingrar medans vi gick in till sovrummet. När vi gick förbi soffan så såg det ut som att någon hade haft krig. En suck kom när jag insåg att godiset och även chokladen var slut. Vi kom fram till sängen, Harry slängde sig ner och kröp in under täcket. Han slog sin hand bredvid honom som en chest för att jag lägga mig bredvid honom. Han lyfte på täcket och jag kröp in. Till min förvåning så hade Harry redan tagit av sig sin t-shirt och sina mjukisbyxor. Han låg nu i sina kalsonger. Jag gav Harry en mjuk kyss, det kändes som evigheter även om det bara varade under några sekunder. Sedan la jag mitt huvud på hans bröstkorg, mitt huvud sjönk och steg beroende på hur jag låg. Han omfamnade mig och hans händer strök mig försiktigt på ryggen. Några små pussar fick jag då och då. Tiden gick riktigt snabbt. Tillslut somnade vi båda två efter att vi har myst i flera timmar.
Solens strålar lös in genom fönstret. En underbar klarblå himmel och en strålande sol i sikte. Efter att ha gått upp tidigare än Harry så satt jag nu ensam på terassen inspekterade byggnaden framför mig. Kaffet som jag höll i mina händer gav ifrån sig värme till kroppen. Många minnen från min barndom har börjat komma tillbaka, det är som att jag ser allting framför mig, nästan som att dem fanns här vid mig. Allting kändes så verkligt, som att jag fick uppleva allting på nytt. En kall vind blåste genom mitt hår och rysningar gick genom min kropp. Jag kände hur något kallt strök mig på låret, med en chockad blick såg jag en liten hand. Mina ögon spärrades upp när jag fann Linnea sitta bredvid mig. Hennes blonda hår och dem vackra blåa ögonen fick tiden att stanna. Hon kan omöjligt vara här. Linnea är död, hon lever inte utan hon dog i en bilolycka. Jag var med henne. Linneas oskyldiga ansikte gav ifrån sig ett leende. Hon fortsatte att stryka mig på låret. Jag släppte taget om mitt kaffe och tog upp mina händer mot ögonen för att gnugga dem. Jag måste se i syne. När jag hade tagit bort mina händer från ögonen så befann jag mig i ett barn rum. Väggarna var i färgen rosa, nallebjörnar fanns på hyllorna. Jag tittade mig nervöst omkring. Konstigt nog satt jag vid ett runt bord, Linnea satt framför mig och dem andra tre stolarna som fanns runt bordet var upptagna av en Nalle björn, en barbie docka och… mina ögon hade fastnat i hans blick. Christian. Te fanns på bordet och lite kakor som Linnea precis hade lagt fram. Vad är det som händer? Detta är inte verkligt. Det kan inte vara.
- Är du redo för Italien? Sa Christian och klappade mig på axeln. Jag kände hans beröring, men det är ju omöjligt.
- Det är ju klart! Orden flög ut från min mun. Det är ju inte det jag ville ha sagt. Jag ville försöka övertala dem att stanna, så att inte olyckan sker.
- Tänk på all den goda maten! Skrek Linnea ut.
- Tänk på alla snygga killar som kommer att finnas på stranden! Fick jag ur mig.
- Glöm inte tjejerna i sina bikinis! Både jag och Linnea höjde våra ögonbryn och stirrade på honom. Christian tog en klunk ifrån sitt te och skrattade åt oss.
- Vadå om ni spanar på killar, då har jag rätt att spana in tjejer…
- Inte när vi är i närheten… skämtar jag. Även om jag inte vill erkänna det så ser min bror riktigt bra ut. Jag lovar, om inte han hade varit min bror så hade jag helt klart velat dejta honom.
- Men emma, Linus? Linnea gav mig en frågande blick medans Christian slog till mig på axeln.
- Vad är det med honom? Jag bet mig om läppen
- Ni är väll fortfarande tillsammans?
- Ja men bara för att vi är tillsammans så betyder det inte att jag får inte får titta på andra killar? Ni vet, titta men inte röra? Något i den stilen. Christian himlade med ögonen.
- Tjejer. Han harklade sig och la ner sin mugg som fortfarande var fylld med citron te.
- Linnea, varför måste jag vara här nu igen?
- För att jag vill och för att du älskar mig. Jag räckte ut tungan åt honom och små skrattade för mig själv, gud vad barnslig jag är egentligen. Christian la märke till mitt skratt och slog till min ännu en gång.
- Vad skrattar du åt? Du sitter ju också här. Christian hade faktiskt en poäng. Lite surt smällde han till bordet och råkade hälla det varma teet över sitt skrev. Han flög av stolen och började skrika. Själv så ramlade jag av stolen och brast ut i skratt. Efter ett tag så började dem att ropa efter mig. Mitt namn ekade flera gånger i mitt huvud.
- Emma…
- Emma!
- Oh god, Emma!!
- EMMA!! Jag kände hur någon höll om mig och försökte skaka liv i mig. När jag öppnade ögonen så var allting suddigt. Solen lös för starkt, himmelen var för klart. Allt ljus slog emot mig vilket fick synen att bli allt värre. Jag kände igen rösten som skrek mitt namn. Mitt huvud bultade, det kändes som hela världen hade sin egen fest.
- Stop, my headache only gets worse.. fick jag fram. Ett par stora maskulina händer strök om mina kinder försiktigt. Jag fick en mjuk puss på pannan. Hans djupa andetag hördes klart och tydligt, det lät som att han var andfådd.
- I thought you never would say something again. Harry kramade om mig hårt. Min syn hade kommit tillbaka och jag kunde se allting klart igen. Jag mötte hans vackra gröna ögon som var nästan fylld med tårar. Han tog ett fast grepp om min hand och gav mig en mjuk kyss på mina läppar. Vad var det som hade hänt egentligen? Jag satt nyss upp och tittade ut mot Eiffeltornet och nu ligger jag på marken i Harrys famn.
Harry hade återhämtat sig efter det som hade hänt med mig. Egentligen borde det vara jag som är orolig men på något sätt så är Harry ett steg värre än mig. Han hade frågat mig vad som hade hänt och varför jag var borta i nästan 30 minuter. Jag kunde inte svara på hans frågor för själv viste jag inte vad som hade hänt, att jag gick tillbaka i tiden och allting spelade upp sig på nytt. Det låter knäppt, han skulle bara tro att jag är sjuk i huvudet. Jag satt och pillade i mitt hår och funderade på vad som egentligen hade hänt. Harry kom ut från köket med en stor korg. Han sträckte ut sin hand när han stod framför mig.
- Come with me. Jag mötte hans blick medans jag satt kvar i samma position. Jag tog tag om hans hand tillslut, han hjälpte mig upp och så började vi gå mot ytterdörren.
- Where we going?
- You’ll see. Harry låste efter oss. När vi hade kommit utanför hotellet så befann det sig minst 20 stycken skrikande tjejer. Med ett svagt leende på mina läppar vinkade jag åt dem. Jag och Harry började gå, hand i hand. Tjejerna följde efter oss ett bra tag tills Harry gick fram till dem. Jag stod nu själv och såg hur Harry sakta gick fram till tjejerna. Det såg ut som att dem skulle börja gråta i vilken sekund som helst. Jag suckade och tittade ner mot marken. Mina tankar var fortfarande om det som hade hänt tidigare. Kom igen emma, du är i Paris! Måste upptäcka saker och ting, du kan inte gå och grubbla över något litet. Helt plötsligt kände en kraftig smäll och jag föll. Killen som låg över mig gav ifrån sig små ljud.
- Shit. Han ställde sig upp och räckte fram sina händer för att hjälpa mig upp. Jag tog emot dem och när jag mötte hans klarblåa ögon försvann de onda tankarna.
- I’m so sorry. I looked at my phone while i walked, didn’t see you there. Han bet sig själv om läppen och tog upp sin mobil och gjorde en chest med den.
- Emma, You ok? Harry kom springandes. Jag släppte inte blicken ifrån den främmande killen som såg ut att vara i min ålder. Jag nickade som ett svar till Harry.
- Again, sorry. Bye. Han gav mig ett leende innan han fortsatte att gå. När han hade gått förbi mig och när Harry hade flätat våra fingrar tillsammans, vände jag mitt huvud åt sidan för att se om den främmande killen fortfarande fanns omkring, vilket han gjorde. Faktum är att han redan tittar på mig. Ett svagt leende kröp sig fram på mina läppar medan jag och Harry fortsatte att gå bort.
Harry la ner korgen på gräsplätten. Han tog upp en filt och lite jordgubbar, chockad, äppeljuice och en massa annat gott. Han tog även upp en bikini och ett par shorts.
- Lets have a picnic and then take a swim. Han ställde sig upp och närmade sig. Mina händer grävde sig ner bland hans lockar och hans händer smekte min svank. Våra läppar möttes och några mjuka kyssar lämnades.
- While ago, i was nothing special. As time flew by my heart got stolen.. by this boy, he had me on my knees… falling. Harder and harder each day. You still making me crazy boy. Jag bet mig själv om läppen innan jag lämnade en mjuk kyss på hans läppar. Harry tryckte mig närmre intill sig själv. Hans händer höll ett fast grepp om mig. Våra läppar lämnade inte varandras, dem var gjorde för varandra. Tillslut släppte Harry taget om mig och jag bakade undan. Jag såg mig omkring, inga människor var inom räck håll. Jag började klä av mig. Tog av mig skorna, sedan byxorna, tröjan tills jag bara var i mina underkläder. Harry stod och kollade på mig en fånig min. Jag tog bak mina händer för att knäppa upp min Bh, det var då Harry började protestera.
- No, no, no. What are you doing?! People can see! Jag slängde iväg bh:n.
- We’re young, let us do crazy things Harry! We only live once. Besides... jag tog upp mina händer och tittade mig omkring.
- I don't see anyone.. Han var på väg att plocka upp min bh som låg på marken. Jag kom på en idé. Harry stelnade till på grund av att jag hade slängt mina trosor rakt på hans ansikte. Snabbt sprang jag ner mot sjön och dök i vattnet. När jag kom upp till ytan igen så började Harry att skrika på mig.
- YOU HAVE YOUR PERIOD AND YOU THROW YOUR PANTIES RIGHT IN MY FACE! Jag började skratta. Vadå, jag skulle aldrig slänga mina trosor på honom om det skulle finnas blod. Jag har ju tampong förfan. Jag kunde inte sluta skratta. Hela min mage började vända sig ut och in, det gjorde ont men jag kunde verkligen inte sluta skratta.
- WHY ARE YOU LAUGHTING? THAT’S NOT FUNNY!
- YES, IT IS HARRY! Skrek jag tillbaka. Harry började klä av sig, sedan sprang han in.
- IT’S COLD! Harry sprang tillbaka och höll om sig själv.
- DON’T BE SUCH A COWARD! Harry räckte ut sin tunga åt mig innan han tog sats för att springa ner i vattnet igen. Harry gav ifrån sig roliga ljud när han simmade till mig. Jag fortsatte att skratta, det var omöjligt att sluta. Harry var nu framför mig, han tryckte min nakna kropp intill sin egna och höll om mig.
- It wasn’t that funny. Jag tryckte ihop mina läppar och mötte hans vackra gröna ögon. Hans leende och hans smilgropar fick mig att smälta inombords. Jag försökte hålla mig för skratt, hur mycket jag än försökte så gick det inte.
- What is it? Han gav mig en puss på kinden innan jag sa något som jag kanske inte borde ha sagt.
- Well, you have a red dot on your cheek. Right here.
- WHAT?! Han stoppade ner sitt ansikte undervattnet och tog sina händer för att gnugga bort det. När han kom upp igenom så slängde jag mig över honom.
- Is it gone?! Jag svarade inte utan jag fortsatte att skratta.
- Emma seriously, is it gone?!
- You didn’t have anything on your face! Harry suckade till och kramade om mig. Hans händer smekte min rygg undervattnet. Jag låste fast mina fötter runt hans midja och mina armar om hans hals. Mina händer lekte med hans hår som fanns vid nacken.
- The only thing you have on your face are my lips. Jag började att kyssa honom lite var stans. Harry började att små skratta vilket fick mig att vilja explodera.
- You’re crazy, love.
- Yeah, crazy in love with you.
KAPITEL 53!
Har varit ledig hela dagen idag så nu får ni ett nytt kapitel :) Det kanske inte är ett jättelångt kapitel, men bättre än ingenting, right? :) Stavfel...ni vet... kan finnas.
Sååååååå......Vad tycker ni? Kommentera och gör mig glad! :D
Hoppas att ni gillar det, puss och kram på er! xx
Tears - Kapitel 52
Vi mötte varandras blickar. Hans lockar hängde ner framför hans ansikte. Jag tog ett fast grepp om hans armar och gav ifrån ett stön.
- I L-Lo-ove you. Klämde Harry fram. Hörde jag precis rätt? Sa han precis att han älskade mig. En glädje tår gled längs min kind.
- Does it hurt? Frågade han. Jag tog upp mina händer mot hans ansikte och strök hans kinder försiktigt innan jag gav honom en långtradare. Harrys andetag blev allt snabbare och tyngre. Inte långt där efter så slutade han och gav ifrån ett långt och ett högljutt stön. Harry la all sin tyngd över mig, helt utmattad var han. Jag strök min hand genom hans lockiga hår.
- That was…
- Yeah.. sa jag utan att låta honom prata klart. Allting blev tyst, för avbryta den tysta stämningen så öppnade jag min mun och sa det som jag har velat säga till honom ett bra tag nu.
- I love you too… Harry vände sin blick upp mot mig. Hans vackra leende spred sig på hans läppar vilket smittade av sig. Han kämpade sig upp de sista för att våra ansikten precis var framför varandra. Våra läppar möttes i en perfekt kyss. Vi kelade ett tag tills vi båda somnade som två små grisar.
- Emma…
- Godmorgon, väckte jag dig?
- Inte direkt… Lexys röst gjorde att jag fick lite hemlängtan.
- Blev du förvånad över allting? Hade du en bra födelsedag? Vad hände? Berätta!
- Jag blev jätteförvånad att jag hamnade i paris, men jag kan inte bli lyckligare nu när jag spenderar denna resan med Harry.. dock saknar jag dig. Harry började att röra på sig. Hans huvud hade hamnat över mig och ett cheeky leende spred sig på våra läppar.
- Lex on the phone? Hans mörka morgon röst fick mig att vilja slänga mig över honom, kyssa honom lite här och där. Jag nickade som svar.
- HEY HARRY! Lexy skrek genom telefonen.
- Hii
- what kind of present did you gave emma yesterday?
- oh, eem, she loved it.
- I asked what kind of present..? harry bet sig själv om läppen.
- uum, a condom. jag slog mig själv på pannan, försökte hålla mig själv för skratt.
- ooh… i'm gonna, em, i'll, eeeh, bye! Lexy hade lagt på.
- really harry?
- what? han böjde sig långsamt ner och mötte mina läppar i en mjuk kyss, precis som igår. Jag släppte mobilen på marken, låste fast mina händer om hans nacke och mina ben runt hans midja, just då. Vid det tillfället kom jag på att vi hade inga kläder på oss. Pinsamt låste jag upp mina ben igen, kinderna hade ändrat till färgen röd.
- why are you blushing? jag tittade ner mot våra kroppar sedan upp till hans vackra ögon som jag alltid drunknar i.
- come on, you didn't blush yesterday when we made love.. Försiktigt smekte han min kind och kysste mig. Han lämnade mina läppar och gick ner under hakan. Tillslut la han sig ner på rygg igen, jag beslöt mig för att lägga mig över honom. Mitt huvud låg på hans bröstkorg och jag kunde höra hur hans hjärta slår.
Harrys perspektiv
Hours went by and we finally decided to get up form the bed. Emma went into the bathroom and i went into the kitchen, starting with our breakfast. I searched in the different cabinets. Hmm, what can we eat today? pancakes, yeah that sounds good. I took out a frying pan and a bowl, started with the pancake batter. Emmas voice sounded of from the bathroom, she has an amazing voice. I'm so proud of her, Sony have found her and i know they want her. She's so good, really. I coulden’t help to listen. I poured the batter over the frying pan and started to make the pancakes while i listened on emma. I finished and Emma had been quiet for a while now.
- Emma, love? Are you alright in there? I went to the door and looked at it while I bit my under lip.
- em, harry.. Her low voice made me nervous.
- Yeah? I put my hands over my chest and waited for a answer. Few second later she said something but I didn’t hear it that well.
- What did you say emma?
- I need you to do something for me harry.. I raised my eyebrows.
- Okay.
- I need you to go and by some tampons for me.. like now. Wait, what? I stared at the door and my chocked face took over. Oh god.
- Can't you wait? The breakfast are ready. I put my hands at the door. Tried to open it but it were locked.
- I need it now, harry!
- Why can’t you wait? A small annoyance rose inside me. Why now? Can’t she just wait? Oh why can girls be so… annoying some times? I gasped.
- You don’t understand harry. I bleed very much and I lose a lot of blood.. I can’t get out of here until I got a tampon. I gasped again. Girls.
- Ok, I’ll do it love. I’ll be right back, won’t be gone for so long. I guess I’ll just grab my wallet and put some clothes on, then leave… wohoo, lets by some tampons for my girl… yey.
Emmas perspektiv
Jag kunde höra hur hans fotsteg försvann allt längre ifrån badrumsdörren sedan ut genom ytterdörren. Ibland hatar jag att vara tjej, varför måste vi få mensen för? Plus jag blöder väldigt mycket, Blä och mina humörsvängningar är inte alls roliga. Jag kan bli arg och irriterad över det lilla minsta. Tur att jag har harry som går och köper lite tamponger till mig, helt underbar är han. Som vanligt då.
Väntan på att harry skulle komma tillbaka till hotellrummet kändes som evigheter. Vart har han tagit vägen någonstans? Jag hade inte lämnat badrummet, utan jag satt på toaletten som jag har gjort nu den senaste halvtimmen och bara väntat. Tillslut hörde jag en dörr smällas igen och Harrys röst lät lite irriterad fast ändå på ett lugnt sätt. Det knakade på dörren, jag vred upp låset. Hans hand gled in, jag sträckte på mig och tog tag om den lilla lådan som han höll i sin hand.
- Thank you. Svarade jag honom kort.
- No problem, hun. Han stängde efter sig och ett litet leende spred sig på mina läppar.
Jag kom ut från badrummet och fann Harry sitta vid bordet med frukosten på bordet. När jag hade satt mig framför honom så började vi att äta pannkakorna som Harry hade gjort. Det var en pinsam tystnad mellan oss vilket inte brukade hända så ofta mellan oss. När harry hade ätit klart, reste han på sig och lämnade tallriken i disken sedan fortsatte han vidare in till sovrummet. Lämnade han mig precis själv vid matbordet? Har jag gjort något fel? Vad är det som händer, åh jag orkar verkligen inte med bråk just nu! Jag gick in till köket och tog hand om disken med en sur min. Varför ska killar vara så jobbiga ibland? Jag må ha pms men fyfan, det värkar som att Harry också har det. Frustrerat slängde jag mig över köks ön när jag var klar, mina händer var fortfarande blöta efter att ha gjort disken. Jag drog mina händer genom mitt hår och pustade ur världens största suck. Helt plötsligt så kändes det som att flera knivar började hugga mig i magen. Gud vad jag hatar detta! Med ett ryck satte jag mig upp, jag borde nog gå och lägga mig på soffan. Med raska steg gick jag över till soffan, slängde mig ner mot den. Det kändes som att hela världen explodera. Håller jag på att bli sjuk? Nej, det får absolut inte hända, inte nu när jag är i paris! Varför är soffan så hård för? Vad är detta för material, det sticks ju.. ok emma, ta det lugnt nu. En till suck kom ut från min mun. Plötsligt känner jag två stycken händer som börjar massera min rygg. Händerna gled ner mot svanskotan och jag lämnade ifrån ett stön, gud vad skönt. Jag lyfte på huvudet som hade sjunkit in i kudden och mötte harrys blick. Hans gröna ögon fick mig att le en aning även om hans blick var helt seriös.
- Where does it hurt love? Hans stora maskulina händer gled upp och ner från min rygg. Jag viste inte att harry kunde massera så bra.
- My stomach.
- Turn around then. Jag bet mig om läppen och gjorde det som Harry hade bett mig att göra. Det kändes som att min mage vände sig ut och in. När jag la mig på ryggen pustade jag ut, gud vad ont det gör. Varför ska vi tjejer få mens egentligen? Det gör bara ont och det är riktigt irriterade. Så onödigt enligt mig, jag vill inte ha det! Önskar verkligen att det kunde försvinna för gott. Harry lyfte upp det vita linnet som jag hade på mig. Försiktigt började han att göra små cirkelrörelser på min mage. Jag hade inte lagt märke till den nakna överkroppen tills nu. Hans armmuskler spände på sig då och då. Kan en människa verkligen vara så sexig? Helt otroligt. Harry satt just nu på sina bara knän med ett par gråa mjukisbyxor, bar överkropp och masserade min mage. Min blick hade fastnat på honom, jag kunde se att Harry var fokuserad med det som han höll på med. Min lilla Harry. Smärtan i magen hade förvunnit, jag vet inte hur men jag har inte lika ont längre. Hur lyckades han med det?
- Harry, i’m fine now. Han hade fortfarande en seriös blick.
- I don’t want you to feel bad. Harry bet sig om sin underläpp, sakta böjde han sig ner och gav min mage en mjuk kyss. Han reste på sig och började gå mot köket. Jag kunde höra hur några påsar prasslade till då och då, vad är det han håller på med? Efter att ha suttit mig upp på soffan för att kunna se vad harry har för sig inne i köket så kommer han ut med tre olika skålar fyllda med godis, chips och chockad. Min mun var nu vid öppen, har jag hamnat i himmelen? Han la skålarna på bordet och tog sedan fram några filmer.
- Well when my sister and my mother had…you know, they ate food constantly. Always craving for sweets. I guess your doing the same so therefore i’ve decided that we will watch movies all day, however, we must take a short walk to get some fresh air. Harrys leende kom äntligen fram. Hur kan han vara så underbar? Med stora hundögon spanade jag in honom. Harry stoppade in filmen i dvd:n sedan satte slog han sig ned bredvid mig. När filmen hade börjat la han äntligen sin arm om mina axlar. Mitt huvud vilades mot hans axel, en mjuk kyss fick jag på huvudet.
- Or am I worng love? Hans hand strök mig försiktigt på min överarm. Gåshuden spred sig över min kropp.
- No certainly not, you readed me like an open book. Dirty Dancing hade startat och vi fokuserade oss nu på filmen.
Under filmens gång så hade vi ändrat position. Harry hade lagt sig raklång på soffan medans jag låg på över honom, på hans nakna överkropp med mitt huvud vilandes på hans bröstkorg. Jag kunde höra hur hans lilla hjärta slog. Harrys högra hand hade han under sitt huvud och med sin vänstra strök han försiktigt över min rygg. När filmen tog slut bestämde vi oss för att ta den lilla promenaden nu så att vi kan slippa göra den senare, bättre nu än aldrig. Harry försvann in i sovrummet för att ta på sig en t-shit, jag var reda på klädd med ett vitt linne och ett par svarta mjukisbyxor. Eftersom vi bara ska ta en promenad så behöver vi inte klä upp oss, eller? Harry kom ut igen och jag kunde se i hans ögon hur trött han egentligen var.
- Lets go. Han tog tag om min hand, inte långt där efter så hade vi lämnat hotell rummet. Efter att vi har lämnat hotellet, blev vi förföljda av en hel del paparazzis. Ugh, kan dem inte bara låta oss vara ifred! Harry hade sin arm om min höft och tryckte mig intill honom, allt närmare för varje bild som togs utav oss två. En paparazzi kom fram till oss två, hindrade oss för att kunna fortsätta. Han räckte fram kameran till mig och jag tog emot den. Vad ska jag göra, vad är det han vill? Tillslut hade alla paparazzis omringat oss.
- Emma can you take a photo of me and Harry together, please? Jag nickade som ett svar. Paparazzoerna ställde sig bredvid Harry, detta fick mig att börja skratta. Harry stod i mitten och runt om honom stod den 40+ gubbar som ville bli fotade tillsammans med honom. Jag lyfte kameran upp mot ögat och tryckte av. Försiktigt lämnade jag över den stora digital kameran till mannen som hade gett mig den innan. Han tackade så mycket vilket dem andra också gjorde, sedan lämnade dem oss ifred. Äntligen. När vi kom innan för dörren in till hotellrummet så pustade både jag och harry ut. Hans blick mötte min och ett busigt leende spred sig på hans läppar.
- Lets go to the bedroom. Han bet sig själv om läppen och sträckte ut sin hand för att jag skulle ta emot den. Jag log mot honom, sträckte ut min hand och vi flätade ihop våra fingrar medans vi gick in till sovrummet. När vi gick förbi soffan så såg det ut som att någon hade haft krig. En suck kom när jag insåg att godiset och även chokladen var slut. Vi kom fram till sängen, Harry slängde sig ner och kröp in under täcket. Han slog sin hand bredvid honom som en chest för att jag lägga mig bredvid honom. Han lyfte på täcket och jag kröp in. Till min förvåning så hade Harry redan tagit av sig sin t-shirt och sina mjukisbyxor. Han låg nu i sina kalsonger. Jag gav Harry en mjuk kyss, det kändes som evigheter även om det bara varade under några sekunder. Sedan la jag mitt huvud på hans bröstkorg, mitt huvud sjönk och steg beroende på hur jag låg. Han omfamnade mig och hans händer strök mig försiktigt på ryggen. Några små pussar fick jag då och då. Tiden gick riktigt snabbt. Tillslut somnade vi båda två efter att vi har myst i flera timmar.
Kapitel 52!
Gud, det har nästan tagit mig 30 min för att försöka lägga upp detta kapitlet.. det krånglade till sig... i alla fall, förlåt för att detta kapitlet kom ut lite sent, men jag har haft väldigt mycket i skolan just nu och jag har en del kvar. Plus som jag har sagt tidigare att jag jobbar och tränar vilket gör det lite svårare att få tid att skriva något men jag gör mitt bästa! :)
Som vanligt kan det finnas stavfel men jag hoppas att ni förstår det ändå :) Dock var inte detta kapitlet så långt och det kanske inte hände så mycket men men, det kan de inte alltid göra :)
Vad tyckte ni om kapitlet? Hoppas att ni gillar det! xx
Och så vill jag bara säga att idag är det ingen vanlig dag, utan idag fyller en riktigt underbar tjej år! GRATTIS!
Hon är super, blir alltid lika glad när jag få se hennes vackra ansikte!
Hon har en jättefin Tumblr som jag följer, ni kan alltid kolla in på den -> ssweet-n-ssour
Och så har hon en blogg också som ni kan alltid gå in och kolla på -> Felicias Blogg
Tyvärr så kommer jag inte kunna fira dig idag Felicia för att jag jobbar... ugh.
Men du får ha en helt underbar dag med massa fina presenter och goda tårtor! :D muuuuums!
Puss och kram på dig älsklingen! xx
