Snart skulle vi landa. Lexy och Liam skulle möta upp oss på flygplatsen. Det ska bli riktigt roligt att få träffa dem, gud vad jag har saknat alla! Jag och Harry hade tagit de tidigare flyget för att komma hem tidigare än planerat på grund av att fansen hade fått reda på något sätt att vi skulle komma hem idag. Harry lutade sig mot min axel medans han sov. Små söta snarkningar kom ut från hans mun och jag kunde inte låta bli att ta ett foto på honom. Flygvärdinnan gick precis förbi oss och log. Hon stannade upp och bakade några steg tills hon stod bredvid mig.
- Is that Harry Styles from One Direction? Jag nickade. Hennes leende blev allt större.
- I’m sorry but my daughter is a big fan, would you mind if..
- Just slap him, he will wake up then. Sa jag och log lite lekfullt mot den sovande grisen som gav ifrån sig små snarkningar. Kvinnan skrattade och sträckte fram den söta nallebjörnen som hon höll i sin hand. Nallebjörnen var fluffig och den höll i ett hjärta och i den stod det ''I love you'' med en kursiv text.
- I bought if for my daughter, her birthday is today and i’m working until the night shift begins so I can’t selebrate her.
- Oh god i’m sorry about that, how old is she?
- She just turned 8. Kvinnan drog fram ett kort som var i en utav fickorna som hon hade innanför sin uniform. Hon räckte fram kortet mot mig och jag tog emot den med ett leende på läpparna. Flickan på kortet hade svart rufsigt hår och dem klar blåa ögonen lös riktigt starkt.
- She’s beautiful.. fick jag ur mig medans jag fortfarande spanade in kortet som jag höll i min hand. Hennes drag i ansiktet liknade väldigt mycket från hennes mor.
- She looks like you. Jag kunde inte luta le. Tanken med hur mina barn skulle se ut, fast det är inte ens säkert att jag skaffar barn.. för det första så är jag ung för att skaffa det nu, för det andra så är jag rädd.. rädd att misslyckas som en mamma.

Harry gav ifrån sig ett ljud som fick mig att rycka till. Det ledde till att han flög upp och Harry tittade sig snabbt omkring.
- What are you doing? Frågade han mig och gav mig en seriös blick. Jag höjde ögonbrynen och slickade mig om mina torra läppar.
- If you stop snorring like a pig who sounds like it gets hit by a rusty lawnmowner i’ll promise you, peoples ears will stop bleading.. Jag log lite ondskefullt mot honom. Harrys kinder blev allt rödare för varje sekund som gick, speciellt när han såg flygvärdinnan skratta.
- I’m not snorring! Sa han oskyldigt, Harrys blick hade nu åkt ner mot marken.
- Oh really, should i ask the passengers? Svarade flygvärdinnan tillbaka. Nu blev hans kinder lika röda som tomater.
- Well, I’m sorry… svarade han försiktigt. Jag lutade mig mot honom och gav han en puss på kinden. Harry la märke till bilden som jag höll i min hand och började ställa lite frågor om vem hon var, hur gammal osv. Om jag inte tar helt fel så är Harry väldigt bra med barn? Jag har för mig att killarna berättade det för mig någon gång. Harry brukar ta hand om Lux ibland och man ser tydligt på honom att han älskar barn. Vilket är bra. Kvinnan bad snällt om Harry kunde signera bilden och kanske skriva något fint till hennes dotter.

Resten av flygresan var inte så lång, men under tiden så spenderade Harry sin tid genom att gå igenom alla hans bilder som han har på mobilen. Inte vilka bilder som helst, utan det var bilder på lilla söta Lux. Det som förvånade mig var att han kommer ihåg när bilden togs, vart någonstans, han förklarade vad dem gjorde och hur bedårande hon var. Sen fick jag höra något som gjorde mig stum. Harry hade tittat på mig med ett stort leende under varje bild, han var riktigt glad om jag säger så. Men när den meningen kom ut från hans mun, så stelnade jag till. Tankarna sattes igång.  ’’our future someday’’ ekade i mitt huvud tills planet hade landat.   

När vi kom in till flygplatsen så fann vi Liam och Lexy som skulle möta upp oss. Jag släppte mitt bagage och sprang mot min vackra bästa vän. Det kändes som att vi inte har träffats på evigheter även om det egentligen bara var en vecka. När jag kom fram till Lexy så tog jag ett fast grepp om henne. Gav Lexy en riktigt hård och en lång kram. Hennes händer sjönk in i mitt hår. Efter en stund så släppte vi taget om varandra och jag gick fram till Liam för att ge honom en kram. Efter att alla hade hälsat på varandra så gick vi raka vägen ut till parkeringen. Till min förvåning så fanns det inte några fans i närheten, antagligen så fick dem aldrig reda på att vi tog ett tidigare flyg.

Bilresan varade bara i 15 minuter innan vi stannade. Jag klev ur bilen med ett leende på läpparna, andades in den kalla luften. Äntligen är jag i London. Mitt nya hem. Lexy tog tag om min hand och så började vi gå mot ingången. Harry och Liam gick bakom oss men mitt fokus var inte på dem, utan det var hur lägenheten såg ut. När vi kom fram till den stora svarta dörren som hade ett guldigt handtag så kände jag hur det pirrade till i magen. Jag har alltid velat flytta till London. Så nu gäller det, tiden är kommen. Lexy vred om handtaget och öppnade dörren. Vi klev in i korridoren och gick direkt till hissen. Killarna pratade med varandra bakom oss, där emot var jag och Lexy inte alls lika prat glada. Hissdörrarna öppnades och vi klev alla in. Killarna var lika pratsamma av sig.. Min blick hade fastnat där hissen visar vilken våning man är på..2…3….och 4. Högsta våningen. När dörrarna hade öppna sig så gick vi ut och Lexy gick längst fram. Hela vägen längst bort i korridoren, där var dörren som ledde in till lägenheten. Lexy stoppade in nyckeln och vred om handtaget. Våra blickar möttes och två stora fåniga leenden fanns nu på våra läppar. Dörren öppnades och ljuset från solen som bländade in från dem stora fönsterrutorna slogs emot. Med stora ögon och en tappad haka klev jag in. Det var enormt! Jag gick genom den stora hallen som ledde en in till köket. Det var öppet, alltså inga stängda väggar. Från köken kunde man se ut till vardagsrummet. Jag sprang till den stora vita soffan som fanns i vardagsrummet och sjönk ner. Jag slöt mina ögon och tog ett djupt andetag. Här kan jag stanna.
- Emma, du måste titta i mitt sovrum! Mina ögon for upp, det kändes nästan som att jag hade fått ny energi. När jag kom in i sovrummet så stannade allting. Det är precis som alla tjejers dröm. En walk in clothes, stort badrum som har en väldigt stor badkar. Alla sorters utav smink, stor spegel… tvålar.. Sen har hon en dubbel säng, en lagom stor balkong och en fin utsikt på köpet. Får inte glömma tvn som hänger på väggen framför sängen.

Jag och Lexy gick ut till vardagsrummet igen och fann killarna sittandes ner på soffan och de tittade på fotboll. Vi gjorde dem sällskap fast som tur var så fick jag tag om fjärrkontrollen. Vilket betyder att det är jag som bestämmer vilket program som ska visas.

Liam och Lexy ställde oss en hel del frågor om hur resan till Paris var bland annat. Harry som höll sin ena arm om min axel svarade glatt på deras frågor. Men i mitt huvud så flög alla tankar om allt ’’dåligt’’ som har hänt. Det med drömmarna, om det ens är drömmar. Lexy vet ingenting om det.. Jag vill verkligen inte oroa henne också. Borde jag låta bli eller ska jag berätta för henne? … En fråga som fick mig att komma tillbaka till verkligheten fick mig att sucka till.
- So Emma, what do you think about to start in a new school? Frågade Liam.
Men att börja i en ny skola, att ha skol uniform och speciellt… att bo där…. Det hade jag helt glömt bort.

Kapitel 58!
Ok, jag ber så hemsk mycket om ursäkt för att jag inte har uppdaterat på ett tag. Har inte riktigt haft någon tid och min insperation har legat på noll, vilket den fortfarande gör.. Så jag skrev något litet för att komma in på banan igen. Det är rätt så mycket som händer runt omkring just nu så mina tankar har legat på något helt annat än på novellen men jag lovar att bättra mig!
Stavfel kan finnas som vanligt.
Men jag hoppas att detta var ok ändå, sorry att det blev ett kort kapitel. Ska göra nästa längre. I promise.
Bye sexy faces! xx