You have to be kidding me. Emma still has those weird dreams, why haven’t she said anything? Emma came out from the bathroom and she froze when she saw that I held her phone in my hand. I bit my lip and looked at her with a disappointment glance. Louis didn’t say anything, so did Emma witch means I have the attention.
- You still have those weird dreams, don’t you?

Emmas perspektiv
Fan. Vad ska jag säga till honom nu? Harry satt kvar i sängen med min mobil i hans hand och tittade besviket på mig. Louis stod vid dörr öppningen och granskade oss två, visste inte riktigt vad han skulle göra eller säga. Det såg jag på honom, den blicken var lätt att läsa av.
- Em?! Harry hade börjat tappa tålamodet. Men det var inte så mycket jag kunde göra. Jag kände hur det bubblade inom mig, ilskan höll på att ta över.   
- Yeah. I have these fucking nightmares every night Harry..
- Why haven’t you said anything?! Harry ställde sig upp och närmade sig mig, vi var bara några centimeter ifrån varandra.
- Because of this. Sa jag och tog tag om min mobil. Vände mig om och tog tag om mina grejer innan jag fortsatte ut mot Louis.
- Come on Louis. Sa jag argt när jag gick förbi honom vid dörr öpnningen. Jag gick med raska steg ut mot hallen men jag kom inte så långt innan någon tog tag om min axel som fick mig at vända mig om. Gud är Harry så snabb?
- What?! Sa jag irriterat och mötte ett par gröna gnistrande ögon.
- You know in a relationship you’re two people. It’s you and me Em. If you have problems, I’m supposed to be there and take care for you and it wont work if you don’t tell me anything. I want to be here for you and it’s so hard if you keep everything for your self. Tell me when something is wrong, I will always listen. If you feel bad, I’m here. So don’t do this. Talk to me Em. I know I can be stubborn sometimes but that doesn’t make me feel different about you. I love you so promise me one thing, can you do that for me? Harry höll båda sina händer på mina axlar och tittade djupt in i mina ögon. Eftersom jag inte fick ut några ord ur min mun så nickade jag som ett svar.
- Promise me to always be honest and tell me the truth and never lie to me? Hans mörka röst gjorde att allt hår på min hud reste sig. Den otroligt sexiga rösten, vilket jag finner väldigt attraktivt. Mina läppar börjar bli torra så jag slickar mig om läppen innan jag ger honom ett svar. Två stora andetag innan jag öppnar min mun.
- I-I Promise.  
- Good. Han suckade innan han böjde sig fram och gav mig en puss på kinden. Våra pannor var mot varandra och Harry tittade in i mina ögon. På ett sätt så gillar jag hans så kallad mörka sida, men vilken tjej gillar inte farliga killar? Det märks att Harry har förändrats en del sedan första gången vi sågs. Han har blivit lite mer uppkäftig och att allting ska vara på hans sätt. Innan så var han lite mer gulligare och skulle aldrig våga visa sin mörka sida framför mig men nu så ser jag hans mörka sida en hel del. Jag säger inte att hans gulliga sida har försvunnit för det har den definitivt inte gjort men på ett sätt så känns det som att han döljer något för mig. Harrys läppar närmade sig mina men denna gången så vägrar jag låta honom vinna över vårt lilla gräl. Jag vek undan och fick ögonkontakt med Louis.
- Can you please take me to my school now? Bad jag honom. Harry grumlade till men det störde mig inte. Louis nickade och tog tag om hans jacka som han hade slängt på byrån i hallen. Innan vi förvann ut ifrån Harrys lägenhet så hojtade Harry till.
- Call me later? Inget leende fanns på några utav våra läppar. Ett försvarslöst nick fick han innan jag försvann.

Louis var så snäll och gjorde mig sällskap hem. Jag hade bett honom då kan ni undra varför just Louis när jag har Harry som antagligen inte har några problem med att få mig säkert tillbaka till skolan. Problemet är bara att jag ville prata med Louis om Harry. Jag vet att det står varandra riktigt nära, därför vill jag ställa lite frågor och kanske reda ut saker och ting. Det var en skön tystnad mellan oss, lite för skön. Jag och Louis går armkrok med varandra längst den mörka vägen. Några ord skulle precis lämna min mun men Louis hann före och avbröt tystnaden.
- Whats up with you and curly? Louis tittade på mig och log med sitt charmiga leende.
- What do you mean? Min blick gick runt, tittade på allt annat som verkade vara intressant, vilket det egentligen inte var.
- You know what i mean Em.. Jag suckade och tittade ner mot våra fötter. Undvek hans blick.
- I-I really don’t know. Harry can be so over protected some times.. Utan någon anledning så lutade jag mitt huvud mot hans axel och suckade ut. Det var varmt och bekvämt. Jag kände mig trygg hon Louis. Detta har aldrig hänt innan. Det har alltid varit vi två som har fjantat runt med varandra så jag har aldrig riktigt upplevt en stund som denna med honom. Dock ska jag inte ljuga, han känns nästan som min storebror.
- You know.. We guys usually get overprotected when something bad is happening to the ones we love… we really can’t help it. Det var en stunds tystnad mellan oss innan Louis öppnade sin mun och började prata igen. Vad är det som händer? Det är väll jag som ska ställa frågor till honom och inte tvärt om?
- Em, can you tell me what’s going on? Louis stannade upp och försökte få mig att titta in i hans ögon, vilket han lyckades när hans hand tog tag om min käke och drog lite lätt upp den.
- I bet Harry have already told you..
- Yes but i want to hear it from you. Jag tog två stora andetag innan jag förklarade allting för Louis. Hur drömmarna började, ungefär hur allt känns och vad som händer i dessa äckliga drömmar. Nästan alltid samma dröm.. Och hur ofta jag har dem. Louis tittade storögt på mig.
- And yes Louis, I’ve been at the hospital.
- What did the doctors say? Hans blick var seriös och jag kan inte vara mer än glad att han faktiskt bryr sig. Det värmer. Jag vet att Harry, Zayn, Liam, Lexy och resten.. jag vet att dem bryr sig. Men om någon pushar mig för mycket så vägrar jag att göra det. Vet inte varför, det bara blir så. Sen att jag alltid har varit rädd för sjukhus efter bilolyckan. Att jag var i koma i ett års tid, det som fruktar mig mest, kanske kan hända igen.
- I don’t know, they would contact me tomorrow.. but Louis?
- Yes?
- There’s something else about Harry, isn’t it? Louis suckade till medans han bröt våran ögonkontakt. Vilket betyder att det är något fel. Jag är inte det ända problemet.
- Harry’s thinking that you’re seeing someone else.. but i know that there’s something that he isn’t telling me. Everybody got secrets that you wont tell for anyone. Vi fortsatte att promenera mot skolan. Jag blev rätt chockad att Harry tror att jag är otrogen mot honom, det var ju jag som fann en tjej ligga ovanpå honom! Resten av promenaden gick vi i tystnad.

Vi var nu framför skolbyggnaden. Folk skrek, saker och ting gick sönder. Louis började skratta medans han tittade på mig.
- Yeah welcome to my school. Louis fortsatte att skratta, det tog ett tag tills han slutade.
- I’m sure you like this place. Sound like Niall is chaising Zayn again and Liam is screaming at them to stop.
- I’ve never thought about it… but you’re right. Louis gav ifrån sig ett sött skratt igen sedan kramade vi om varandra och sa hejdå. Jag tackade så mycket för att han följde mig hit och han tackade att han fick följa mig hit. Typiskt. Jag må inte ha fått ut så mycket information om Harry men nu vet jag på ett ungefär. Hur kan han tro något sådant om mig egentligen?

Jag var precis utanför mitt och Alice rum. Alla tjejer sprang runt i sina pyjamas här ute i korridoren, de log och vinkade åt mig vilket jag tycke verkade lite konstigt. Jag är ju den skumma nya tjejen.. fast i och för sig. Varje gång jag försöker ha en normal konversation med dessa människor så är dem bara intresserade av att prata om Harry. Jag log och vinkade tillbaka till alla glada tjejer som skuttade runt. Ni förstår, vi tjejer har en egen våning, vi befinner oss faktiskt på den högsta våningen vilket jag tycker är hur jobbigt som helst. Tänk er att gå upp fem våningar på grund av att det inte finns någon hiss. Idioter som vägrar skaffa hissar.. Killarna har våningen under oss så resten utav våningarna är bara klassrum.

Jag öppnade dörren in till rummet och fann Alice sprids språngandes naken med… Bill. Killen som tittade under hennes kjol här om dagen. Jag tappade allt som jag hade i handen och täckte för mina ögon, ja det var ingen vacker syn.
- Don’t you knock?! Hörde jag Bill ryta ut.
- uhm, excuase me… this is MY room you’re in! Besides, alice you know the rules… no boys after 8.. Alice suckade.
- Bill get the fuck out from our room.. sa hon bestämt. Jag hade fortfarande mina ögon stängda, vill inte att mina ögon ska hoppa ur.
- But we were just going to-
- get the fuck out!
- fuck! Jag hörde hur frustrerad han blev, men snabbt försvann han ut från vårt rum. Jag sänkte mina händer och pekade ut genom dörren.
- Are you together with Bill or something? Sedan böjde jag mig ner och tog upp mina grejer, klev in i rummet och stängde dörren efter mig. Alice satt oskyldigt i sängen..naken.. Jag slängde mig ner på min säng och tittade upp mot taket innan jag pustade ut.
- Sort of.. Sa Alice och slängde sig över till min säng. 
- May I ask why? Våra ögon fick kontakt och jag kunde se att hennes leende var äkta.
- Because he treats me like a queen…
- Ho- Jag blev avbruten 
- Except at night when he treats me like the naughty girl I am.. Alice bet sig själv om läppen och började fnissa.
- oooh… really?... Nej, jag vill inte veta mer tack. Jag svalde hårt och hoppades att hon skulle byta samtals ämne men, nej. Så klart inte.
- His tounge is not to play with and his d-
- OKEY! Let talk about something else while you put something on? Avbröt jag henne. Alice gjorde som jag sa och tog på sig ett par väldigt korta shorts och en magtröja innan vi fortsatte vår konversation. Men denna gången så pratade vi faktiskt om helt andra saker och vi lyckes hålla undan ämnet, killar. En lärare kom in och sa till att det var dags att sova så var vi tvunga att krypa ner till sängs. Precis när jag höll på att somna så hörde jag Alice säga något som fick mig faktiskt att le.
- I think we will be good friends Emma. Night.

Väckaklockan ringde, vilket betyder att det är dags att gå upp. Jag suckade till och sträckte mig mot nattduksborden som var lite längre bort än vad jag trodde. Tillslut fick jag tag om väckaklockan efter en dels kämpande och stängde av den jäveln. Till min förvåning så satt redan Alice uppe. Hon höll på med sitt hår dock var hon redan färdig sminkad. Vad är det med tjejer och deras smink? Jag skulle aldrig gå upp klockan sex för att sminka mig och fixa håret, är för lat helt enkelt. Medans jag klev upp från den varma sängen som jag skulle kunna stanna hela dan i, så tog jag fram skoluniformen, sedan begav mig in mot det lilla badrummet som vi hade.

Jag satte på det varma duschvattnet, klädde av mig pyjamasen och klev in. Allting blev så skönt och harmoniskt. Kan man inte alltid känna så här? Istället för att stressa runt och vara sur hela tiden. Medans jag stod under det varma vattnet så kom tanken om att mina tester skulle komma idag. Jag skulle få svar på mina problem. Hoppas att det inte är något allvarligt.

Min mobil började att vibrera under lektionen vilket gjorde att jag blev utslängd. Toppen. Inte bara att jag blev utslängd utan jag fick kvarsittning efter skolan också. Fast jag är inte ensam utan jag har med mig Alice och Mara. Jag har absolut inga problem med Alice förutom att hon är lite speciell dock har jag lite problem med Mara. Hon har inte riktigt välkomnat mig än som alla andra har gjort. Tydligen så är hon, vad säger man nu igen, Harry tjej? Det har alla andra sagt. Jag tror dem eftersom jag kanske har råkat sett hennes rum som är täkt med bilder på Harry. Om jag ska följa efter min magkänsla så borde jag nog spela med hennes spel. För jag tror personligen att hon vill mig något. Vad är det man säger, håll dina vänner nära men dina fiender närmre.

Jag satt vid ett runt bord, väntade på att lektionen skulle ta slut. Helt plötsligt så känner jag en hand på min rygg. Jag vrider mig om och möter Dans klarblåa ögon, lika magiska som förra gången.
- Hi svarade jag glatt. Roligt att få se honom igen.
- Why are you sitting here, shouldn’t you be in class? Dan tog sig modet att sätta sig bredvid mig.
- Well you know, i’m a bad ass so the teacher threw me out and gave me detention after school.. Dan försökte hålla in sitt skratt men det gick inte så bra för honom.
- What are you laughing at?
- You’re not a bad ass… tell me what you did. Jag kände hur det började att hetta till i kinderna. Antagligen för att jag visste att jag inte hade gjort något riktigt dumt för att få stämpeln ’’bad ass’’.
- I got phone call… Han tittade på mig med en blick som jag inte kunde läsa av. Det var något intressant om honom, något mystiskt och jag vill ta reda på vad det är. Vi satt bara några centimeter ifrån varandra men tillräckligt nära för honom att luta sig fram och ge mig en puss. Det var nästan som att mitt hjärta höll på att hoppa ur. Ja, han närmade sig dock har inte våra läppar nuddats än. Är det konstigt ifall jag vill veta hur hans läppar smakar? Dans ansikte närmade sig mitt och jag kunde inte protestera. Jag var fast. Vet han inte om att jag har en pojkvän för alla snackar om det i skolan. Våra läppar skulle precis mötas men min räddare i nöden blev skolklockan som ringde. Dan log med sitt leende som fick mig att smälta. Hans tänder syntes och dem var riktigt vita, vänta va, sen när kollar jag in killars tänder? Lägg av nu emma. Han la sin hand om min axel medans han tittade mig i ögonen. Ok, vad är det för fel på mig. Jag har Harry, jag älskar honom så därför borde jag inte göra något dumt som jag kommer ångra.
- See you on the detention then. Sa Dan innan han reste sig upp och gick. Själv satt jag kvar i chock, tänkte på vad som skulle ha hänt om inte skolklockan hade ringt och vad som kan att hända under kvarsittningen.

---

Kapitel 62 :)
Jasså jasså, Dan höll på att kyssa Emma och hon gjorde inget för att stoppa det, hmm undrar hur det kommer att gå under kvarsittningen.. Och hur blir det nu mellan Harry och Emma? Och vad är det som Harry döljer? Kommer Emma att vara nöjd med testet från sjukhuset eller inte? Jaa.. det är en bra fråga.

Så vad tyckte ni om detta kapitlet. Bra, ok, si så där, dålig? Vad tror ni kommer att hända?  
Kommentera vad ni tycker eller vad tror som kommer hända :)
Puss och kram på er xx