Tears - Kapitel 3

Tidigare Kapitel 2
- Du ser lite blå ut Emma! sa Philip och alla killar som stod bakom började skratta. Jag stod helt stilla och bara kollade in i skåpet. Mina ögon fylldes med tårar men jag höll dem tillbaka. Jag skulle inte börja gråta inför dem. Jag stängde skåpet och vände mig om. Jag fick ögon kontakt med Linus. Jag kunde inte hålla mig längre. Linus var min pojkvän innan allt skit började hända. Han var alltid där för mig men.. allting som han har sagt var ren bullshit. Han såg inte så glad ut. Jag började springa mot tjej toaletten.
- Haha aww, ska lilla Emma gå och börja gråta nu. Utbrast Philip och killarna bakom honom skrattade. Jag låste in mig på toaletten och tårarna bara rann.
----------------------------------------------------------------------------------------------------
Bild 1: Emma med sin mobil                        Bild 2: Vaktmästarens bil
 
Det knackade till på dörren. Egentligen ville jag inte öppna. Jag ville vara stanna här inne och rutna bort. Kan livet verkligen vara så har fruktansvärt? Hur länge har jag varit här inne egentligen? Lampan fungerade inte så det ända ljuset jag hade var från min så kallad mobil. Jag låste upp dörren och öppnade den sakta. Det ljuset som kom in från den lilla springan gjorde så att jag fick ont i huvudet. När dörren var vid öppen och när mina ögon hade vant sig vid ljuset så såg jag att det var vaktmästaren som stod framför mig. Han måste tro att jag är en idiot som har låst in mig själv på toaletten. Jag sitter just nu på golvet och kramar om mina egna ben. Han tittar lite konstigt på mig. Det var riktigt obehagligt. Tillslut så klämde han fram
 
- Men lilla gumman. Vet du hur mycket klockan är?
Jag skakade på huvudet och tog upp mobilen. 20.00 stod det. Men vem bryr sig? Precis ingen. Min pappa skulle ändå aldrig bry sig.
- Vad har hänt med dig då? Du är ju alldeles blå! Han satte sig på huk och han började smeka mitt hår. Detta kändes helt fel. Jag försökte att ställa mig upp men han höll emot.
- Ta det lugnt. Vart bor du någon stans? Du kanske vill ha skjuts hem? Han gav mig en blick som gjorde mig bara mer nervös. Det kanske var lika bra att säga så att han kanske kan bara gå iväg.
- Jag måste hem nu så om du kan vara så snäll och flytta på dig så kan jag komma förbi.
Jag försökte att låta så trevlig som möjligt men efter allt som har hänt och situationen som jag är i nu så var det ganska svårt.
- Berätta vart du bor så kan jag skjutsa hem dig. Hans röst blev mörkare och man såg på ögonen att han snart skulle slå till. Varför skulle allting händ mig för? Hans hand som precis hade smekt mitt hår började sakta åka ner för halsen.
- Jag bor i en husvagn så vi bor ute på ett litet fällt. Det ligger nära ikea.
Jag visste inte vad jag skulle göra. Antagligen så kommer allting bara att bli sämre.

Han tog tag i min hand och lyfte upp mig. Vi var på väg mot hans bil. Min mamma hade alltid sagt att man ska göra det som känns rätt och just nu så känns alltid helt fel. Min magkänsla säger att något kommer att hända med vad? Han öppnade bil dörren åt mig och jag hoppade in. Det luktade precis som det gör hemma, en jävla massa sprit. Öl burkar på golvet och sprit flaskor. Han startade motorn och bilen körde iväg. Radion sattes på och han började att sjunga med. Det fick mig att le på något konstigt sätt. Men det var inget vanligt leende utan det var ett leende som man gör när man är lite osäker.
- Gillar du inte att sjunga? Sa han och tog upp en öl burk.
- Det gör jag väll men jag har ingen lust att sjunga just nu. Jag gav han ett leende.
-  Hur gammal är du då?
- Jag ska bli 17 om några månader..
- Ok. Alltså du går andra året på gymnasiet.
Va duktig han är.. jag log för mig själv. Jag orkade inte att svara så jag nickade åt honom.
- Har du någon pojkvän då? Han gav mig ett snuskigt leende och han tittade på mig från topp till tå. Jag visste inte vad jag skulle säga. Min mobil vibrerade och jag såg ett sms från Linus. Efter det han gjort så kunde jag helt enkelt inte förlåta honom.
Hallå? Har du det?
- Ja, det har jag. Jag tittade ner mot skärmen och tänkte att Linus kunde bara vara det i denna situationen. 

Vi närmade oss ikea och jag hoppade på att han skulle stanna och inte köra vidare.
----------------------------------------------------------------------------------------------------
Här Kommer kapitel 3! Hoppas att ni gillar det :)
Jag är i Italien just nu och vårat internet funkar inte som det ska. Jag ska försöka att lägga upp ett kapitel om dan. Läs och njut, glöm inte att kommentera också ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0