Tears - Kapitel 2
Tidigare Kaptiel 1.
- Emma ut med dig!
Pappa var riktigt full och han lät inte glad. Jag reste på mig och var på väg för att hämta en filt. Jag kände att någon tog tag i mitt hår och det gjorde riktigt ont.
- Jag sa UT! Du behöver ingen filt.
Han slängde ut mig och jag landade rakt i en vatten pöl. Great! Nu kommer jag att frysa ännu mer. Det var lerigt överallt och jag visste inte var jag skulle sova någonstans. Det slutade med att jag la mig under husvagnen för att ta skydd.
----------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag vaknade av att jag hörde skolbussen tuta. Jag rykte till och rätt som det var så slog jag i mitt huvud.
Det kommer säkert att bli en bula. Jag kom på att jag hade somnat under husvagnen. Jag kröp ut och när jag väl hade ställt mig upp så kollade jag på mina kläder. Jag kan inte gå till skolan så här. Jag försökte öppna dörren men det var låst. Bussen tutade ännu en gång och jag suckade till. Idag kommer nog bli det värsta dagen på länge. Alla mina skolböcker var inne i husvagnen. Jag kunde inte göra så mycket åt saken.
Jag gick mot skolbussen och insåg att jag kommer att få många blickar emot mig.
När jag väll kom in i bussen så vändes alla blickar emot mig. Längs fram satt alla nördar och längst bak satt alla ’’coola’’.
Det fanns en plats kvar och jag ville egentligen inte slå mig ner där för Sara satt bakom och hon ska alltid hålla på med mig. Mot min egen vilja så satte jag mig ner.
- Kolla vad vinden släpar in.. äckligt smuts sa Sara och alla började skratta.
Jag tittade ut genom fönstret och stängde bort dem. Jag visste att de snackade skit om mig under hela bussresan men jag orkade inte bry mig. Första lektionen var engelska, mitt favorit ämne. Jag har alltid velat flytta till något engelsktalande land det har alltid varit min dröm. Alla elever satte sig på sina platser och tillslut så kom vår lärare in. Hennes blick stannade upp hos mig.
- Emma, I want to have a speak with you after the class.
- oooooh! Utbrast hela klassen.
Bördan blev bara värre och värre. Jag vet att jag klarar av väldigt mycket men det finns alltid en gräns. Sara och Nea satt och pratade hela tiden om ett pojkband. Det var så irriterande. Att höra hur snygga dem är och hur bra dem sjunger var alltid lika irriterande. Varje engelska lektion så pratade dem alltid om samma killar.
-Åhh gud! Vi kommer också att gifta oss och skaffa barn tillsammans sa Sara.
Jag kunde inte hjälpa att jag började skratta.
- Va fan skrattar du åt? Sa Sara med en bitchig attityd.
- Jag tycker bara att det låter riktigt löjligt. Visst det är helt ok att man gillar ett pojkband och tycker de är snygga o.s.v. men går det inte lite över gränsen med att ni ska gifta er och skaffa barn tillsammans? Jag tror inte ens att han vet vem du är eftersom de är så kända.
- Ursäkta?! Harry vet vem jag är! Vi två har träffats tidigare och man såg på honom att han gillar mig!
Besides..Du har inte ens den rätten att prata om dem! Så fattig som du är så har du inte ens råd med att veta vilka dem är. Kolla på dig.. Sara gav mig ett hånfullt leende.
Det tog i riktigt hårt. Resten av skoldagen sa jag inte ett ord. Jag tittade bara ner på marken. Jag orkade inte möta folks blickar. Min engelska lärare försökte att prata med mig men det gick inte så bra för henne. När skolan var slut så skyndade jag mig till mitt skåp. När jag öppnade skåpet så sprutade det ut en massa blå färg.
Jag hörde en dörr öppnas och en massa människor började skratta.
- Du ser lite blå ut Emma! sa Philip och alla killar som stod bakom började skratta. Jag stod helt stilla och bara kollade in i skåpet. Mina ögon fylldes med tårar men jag höll dem tillbaka. Jag skulle inte börja gråta inför dem. Jag stängde skåpet och vände mig om. Jag fick ögon kontakt med Linus. Jag kunde inte hålla mig längre. Linus var min pojkvän innan allt skit började hända. Han var alltid där för mig men.. alltig som han har sagt var ren bullshit. Han såg inte så glad ut. Jag började springa mot tjej toaletten.
- Haha aww, ska lilla Emma gå och börja gråta nu. Utbrast Philip och killarna bakom honom skrattade.
Jag låste in mig på toaletten och tårarna bara rann.
----------------------------------------------------------------------------------------------------
Här kommer kpitel 2 :) Det var en kort del jag vet men jag ska åka till stranden nu med min kusin.
Hoppas att ni gillar det! Ska försöka att lägga ut kapitel 3 idag också :)
- Emma ut med dig!
Pappa var riktigt full och han lät inte glad. Jag reste på mig och var på väg för att hämta en filt. Jag kände att någon tog tag i mitt hår och det gjorde riktigt ont.
- Jag sa UT! Du behöver ingen filt.
Han slängde ut mig och jag landade rakt i en vatten pöl. Great! Nu kommer jag att frysa ännu mer. Det var lerigt överallt och jag visste inte var jag skulle sova någonstans. Det slutade med att jag la mig under husvagnen för att ta skydd.
----------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag vaknade av att jag hörde skolbussen tuta. Jag rykte till och rätt som det var så slog jag i mitt huvud.
Det kommer säkert att bli en bula. Jag kom på att jag hade somnat under husvagnen. Jag kröp ut och när jag väl hade ställt mig upp så kollade jag på mina kläder. Jag kan inte gå till skolan så här. Jag försökte öppna dörren men det var låst. Bussen tutade ännu en gång och jag suckade till. Idag kommer nog bli det värsta dagen på länge. Alla mina skolböcker var inne i husvagnen. Jag kunde inte göra så mycket åt saken.
Jag gick mot skolbussen och insåg att jag kommer att få många blickar emot mig.
När jag väll kom in i bussen så vändes alla blickar emot mig. Längs fram satt alla nördar och längst bak satt alla ’’coola’’.
Det fanns en plats kvar och jag ville egentligen inte slå mig ner där för Sara satt bakom och hon ska alltid hålla på med mig. Mot min egen vilja så satte jag mig ner.
- Kolla vad vinden släpar in.. äckligt smuts sa Sara och alla började skratta.
Jag tittade ut genom fönstret och stängde bort dem. Jag visste att de snackade skit om mig under hela bussresan men jag orkade inte bry mig. Första lektionen var engelska, mitt favorit ämne. Jag har alltid velat flytta till något engelsktalande land det har alltid varit min dröm. Alla elever satte sig på sina platser och tillslut så kom vår lärare in. Hennes blick stannade upp hos mig.
- Emma, I want to have a speak with you after the class.
- oooooh! Utbrast hela klassen.
Bördan blev bara värre och värre. Jag vet att jag klarar av väldigt mycket men det finns alltid en gräns. Sara och Nea satt och pratade hela tiden om ett pojkband. Det var så irriterande. Att höra hur snygga dem är och hur bra dem sjunger var alltid lika irriterande. Varje engelska lektion så pratade dem alltid om samma killar.
-Åhh gud! Vi kommer också att gifta oss och skaffa barn tillsammans sa Sara.
Jag kunde inte hjälpa att jag började skratta.
- Va fan skrattar du åt? Sa Sara med en bitchig attityd.
- Jag tycker bara att det låter riktigt löjligt. Visst det är helt ok att man gillar ett pojkband och tycker de är snygga o.s.v. men går det inte lite över gränsen med att ni ska gifta er och skaffa barn tillsammans? Jag tror inte ens att han vet vem du är eftersom de är så kända.
- Ursäkta?! Harry vet vem jag är! Vi två har träffats tidigare och man såg på honom att han gillar mig!
Besides..Du har inte ens den rätten att prata om dem! Så fattig som du är så har du inte ens råd med att veta vilka dem är. Kolla på dig.. Sara gav mig ett hånfullt leende.
Det tog i riktigt hårt. Resten av skoldagen sa jag inte ett ord. Jag tittade bara ner på marken. Jag orkade inte möta folks blickar. Min engelska lärare försökte att prata med mig men det gick inte så bra för henne. När skolan var slut så skyndade jag mig till mitt skåp. När jag öppnade skåpet så sprutade det ut en massa blå färg.
Jag hörde en dörr öppnas och en massa människor började skratta.
- Du ser lite blå ut Emma! sa Philip och alla killar som stod bakom började skratta. Jag stod helt stilla och bara kollade in i skåpet. Mina ögon fylldes med tårar men jag höll dem tillbaka. Jag skulle inte börja gråta inför dem. Jag stängde skåpet och vände mig om. Jag fick ögon kontakt med Linus. Jag kunde inte hålla mig längre. Linus var min pojkvän innan allt skit började hända. Han var alltid där för mig men.. alltig som han har sagt var ren bullshit. Han såg inte så glad ut. Jag började springa mot tjej toaletten.
- Haha aww, ska lilla Emma gå och börja gråta nu. Utbrast Philip och killarna bakom honom skrattade.
Jag låste in mig på toaletten och tårarna bara rann.
----------------------------------------------------------------------------------------------------
Här kommer kpitel 2 :) Det var en kort del jag vet men jag ska åka till stranden nu med min kusin.
Hoppas att ni gillar det! Ska försöka att lägga ut kapitel 3 idag också :)
Kommentarer
Trackback
