Tears - Kapitel 15

Tidigare kapitel 14
Hans händer gled upp och ner över hela min kropp.
- Wow Emma, Du har en perfekt kropp! Du ser väldigt, väldigt lockande ut…
Min syn började komma tillbaka och jag märkte att det var vaktmästaren från skolan. Jag hade panik men jag kunde inte röra mig och jag kunde inte säga något. Han knäppte sakta upp sina byxor. Tårarna rann ner från mina kinder, vad ska jag ta mig till?
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Det slutade med att han stod framför mig i bara kalsonger. Han tittade på mig och sa
- Om jag bara inte var så gammal.. Han tog sina händer på mina bröst, jag kunde inte röra på mig vilket gjorde så att jag inte kunde kämpa emot. Om jag hade fått chansen att slå till honom eller något i den stilen så hade jag gjort det..
- Du behöver inte gråta lilla gumman. Jag kommer inte att skada dig.
Han la sig över mig och hela hans tyngd gjorde så att jag fick det svårt att andas. Jag vände bort mitt huvud för att slippa se hans ansikte men han tog sina händer om mitt huvud och tvingade mig att kolla in i hans ögon. Hans läppar närmade sig mina och jag kände lukten av alkohol. Våra läppar möttes och han tryckte i sin tunga ner i min hals. Smaken av alkohol gjorde inte saken bättre. Jag ville att ett mirakel skulle hända som att Lexy eller Harry skulle komma och hjälpa mig ur denna situationen. Han försökte dra ner sina kalsonger men det gick inte så han ställde sig upp och han började med att dra av mina trosor och sen så drog han av sig sina kalsonger. Jag känner hur hans vikt trycker mot mina lungor. Han börjar att kyssa mig igen men jag besvarar den inte. Jag känner hur jag börjar att få krafterna tillbaka, han försöker att sära på mina ben, äntligen så kunde jag göra lite motstånd.
- Vi kom så långt utan några problem emma, varför nu sötnos?
Han var fortfarande starkare än mig så han lyckades tillslut att sära på mina ben. Det var verkligen inte så här jag ville bli av med oskulden eller att detta skulle ens hända mot mig över huvud taget. Nu hade jag fått känslan i mina armar igen och efter en liten stund så kunde jag röra mig, JAG KAN RÖRA PÅ MIG! Innan han hann stoppa in den så slog jag till honom i ansiktet, rakt på näsan. Han ramlade ner på marken och jag flög upp från sängen. Jag tog tag om mina trosor och Harrys tröja. Vaktmästaren låg kvar på marken och skrek, vilken mes! Jag öppnade dörren och ljuset utifrån gjorde så att jag fick ont i huvudet. Mina fötter hade aldrig sprungit så här snabbt innan det var som att jag hade tagit för många energi drycker.

Jag hamnade utanför Lexys hus Skulle jag ringa på när jag såg ut så här? Ja då kanske hon ser det själv med sina egna ögon hur jag har det hemma men tänk om hennes föräldrar öppnar? Jag vill inte träffa hennes föräldrar nu, inte så här.. Beslut ångest! Jag satte mig ner på trappan utanför dörren för att tänka igenom vad jag skulle göra.
- Emma?
Jag vände min blick upp och möter Lexy som står helt chockad emot mig. Bredvid henne så stod killen från festen, tror jag... Dem höll varandra i handen vilket var hur gulligt som helst! Hon sprang fram till mig och gav mig en kram vilket gjorde ont men jag sa inget.
- Herre gud! Vad har hänt med dig Emma!?
- Lexy, jag måste prata med dig om några saker… Jag vände min blick mot killen som stod och smsade med någon..
- Ensam Lexy..
- OM DU HAR! Lexy gick fram till killen och gav honom en kram.
Bye, I’ll text you later! Sa lexy medans hon var på väg mot mig igen
- Yeah do that, bye! Han log mot mig och så började han att gå sin väg. Lexy tog tag om min hand och drog in mig i ett litet hus som låg bredvid de stora huset. Vi kom in i hennes rum och det var gigantiskt.
- Här bor jag! Mina föräldrar gjorde om vårat garage till en liten lya så jag fick flytta in hit. Jag satte mig på sängen och var fortfarande chockad över hur snyggt det var. Hon gick iväg en stund men hon kom tillbaka meden hink med vatten och plåster m.m.
- Emma jag hoppas att du vet att du kan lita på mig till 100%. Du kan berätta allt till mig, jag lyssnar. Jag finns alltid här för dig!
- Jag vet, det är därför jag kom hit..
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kapitel 15 då! :) Vet att det blev ett kort kapitel idag men det är bättre än inget, right? I alla fall vad tycker ni? Kommentera! :)
  

Kommentarer
Postat av: Elma

Gud så bra!! Jag dog nästan i början! Du är grym! ♥

2012-07-23 @ 16:11:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0