Tears - Kapitel 14

Tidigare kapitel 13
- Who’s Naill?
- Oh right.. Emh.. thats one of my bestfriends. Jag skrattade lite lätt
- Is it positive or negative?
- Haha well it depends but i guess it’s…positvie. Båda skrattade och tanken med att han och sara dejtar kunde inte försvinna, jag var tvungen att fråga helt enkelt.
- Are you dating a girl with name sara?
--------------------------------------------------------------------------------------------------- 

Bild 1: Harry har fixat Emmas Hår Bild 2: När Emma och Harry säger Hejdå Bild 3: En glödlampa.. 

Harry tittade på mig med en frågade blick.
- What? No. Im not dating anyone.
Jag kände lättnaden i hela kroppen. Vänta, varför bryr jag mig om det egentligen? Hade jag börjat att få lite känslor för Harry? Nej det kan jag inte. Emma, nej.
- Why do you ask?
- Beacuse a girl in my class have told everyone in school and maybe on twitter or whatever that you guys have been on a dejt and everyone belives her.
- Ooh… But it’s not true at all. So forget it Emma. I'm totally singel or.. for now. Han tittade på mig och log mot mig, fjärilarna i magen flög runt som galningar just nu. Vad menar han med for now? Emma, glöm honom! Han kan få vem han vill… så det är lönlöst ändå.
När vi hade ätit upp maten så drog han på sig sina byxor och jag fick behålla tröjan på. Vi började be ge oss hemåt. Jag gick framför Harry ett litet tag innan han sa
- Wait Emma! Jag stannade upp och skulle precis vända mig om innan harry sa igen
- No, don’t look! Vad höll han på med nu då? Jag hörde hur någon höll på att dra i trädens grenar. Jag tittar upp och ser att träden har rosa blommor i sig. Efter ett litet tag så slutade det att låta och någon började att hålla på med mitt hår.
- Harry, What are you doing?
- Schh, stand still! I'm a prfessional hairdresser! Jag himlade med ögonen och när han var klar så tog han ett foto på det.
- Look sa han lite ivrigt, jag närmade mig skärmen och när jag hade sätt bilden så började jag att små skratta.
- Aww thats really sweet. Han tittade på mig och hela han sken upp. Harry gick in på twitter och la upp fotot.
’’I'm proud for this, maybe should i be a hair designer? Haha’’ Båda två började att skratta och så fortsatte vi att gå.   
När stigen delades i två så var vi tvungna att säga hejdå till varandra vilket jag inte ville göra. Vi tittade på varandra och ingen av oss sa något. Han stäckte ut sina händer för att ge mig en kram, jag gick emot honom och han gav mig en hårt kram som att vi inte skulle träffas på flera månader. Jag besvarade kramen och jag kände en stöt genom hela kroppen, kände han den också? Harry slutade att krama mig och jag fick ett leende.
- Thank you Harry, for everything! I really mean it.
- No problem Emma, I’ll do anything so you will not get hurt!
Jag gav honom en kram ännu en gång. Medans vi kramade om varandra så sa han
- Emma I will always be here for you. Even if i'm on the other side of the world I will always be here. Min mobil vibrerade och förstörde hela stämningen.. jag tog upp mobilen ur fickan och det var Lexy som ringde.
- I have to answer this Harry but I’ll see you around. Bye. Jag gav honom en snabb puss på kinden som ett tack för allt och hans läppar formades till ett stort leende, det var som att han lös av glädje.
- Bye Emma, see you around! Vi gick varsin väg nu och mobilen vibrerade fortfarande.
Jag tryckte på svara
- Hej Lexy!
- Heej Emma!! Hur var din kväll igår?
Jag funderade snabbt igenom vad jag skulle säga.. Jag ville berätta allt för henne men inte nu.
- Vi kan ta det senare när vi är ensamma. Hur var din kväll då?
- Ok, men det kan jag också ta upp senare när vi träffas igen. Men jag undrar ifall du kan komma över till mig ikväll? Om du kommer ihåg tjejkvällen?
- Yes yes, i remember!
- Haha va bra klockan 18:00 hos mig då?
- Toppen vi ses senare ikväll då
- Japp, hejdå puss!
- puss!


Efter jag hade lagt på så plingade min mobil till och på skärmen så stod det ett numer som jag inte hade. Det stod
’’Hey Emma! When you where away I took your number, hope it’s ok ;) Harry xx’’ Ett jättestort leende formades på mina läppar, jag svara
’’ Hello there curly head! No, it’s not ok! How could you…?’’ Det gick några sekunder innan jag fick ett svar av honom igen.
’’ooh.. Im sorry… I can delete your number then… ’’
’’ hahaha! i'm just joking with you, It's totally ok that you have my number ;)’’
’’That wasn’t fun! Now I'm sad.. :( ’’
’’ Aww, poor little harry ;)’’
’’ Haha :D yeah but anyway… when can we see eachother again? Xx’’
Jag hann läsa smset innan mobilen dog.. fan! Men jag kunde inte sluta att le. Harry var helt underbar. Tänk att jag har badat i bara underkläder med Harry vilket låter konstigt eftersom vi inte har känt varandra så länge. Ikväll så hade jag tänkt berätta för Lexy hur jag har det hemma. Hon var en riktigt bra vän och jag litar faktiskt på henne. Lexy är inte som alla andra tjejer, jag har varit mobbad riktigt länge så jag märker när man kan lita på folk och Lexy är en av dem!

Jag närmade mig husvagnen och stämningen var annorlunda. Något var fel. När jag hade öppnat dörren så var det mörkt man kunde knappt se något. Något slog till mig på huvudet så att tuppa av. Jag öppnade ögonen men jag såg fortfarande ingenting. Några fotsteg hördes lite längre ifrån mig men jag kunde inte röra på mig. Tillslut så tändes en glödlampa ovanför mig och jag ser att jag sitter i en stol fast bunden. Jag har silvertejp runt munnen så att jag inte kunde skrika. En röst som jag alltid kommer att koma ihåg sa
- Var i helvete har du varit Emma!!??
Jag tänkte säga något men jag kom på att jag hade silvertejpen på munnen, hur förväntar sig han att jag ska kunna svara på hans fråga? Jag vet att min pappa inte är så smart men ändå. Pappa klev fram ur mörkret och jag satt helt lugn på stolen även om jag var jätterädd egentligen. Han slog till mig minst 10 gånger innan han sa
- Hur kommer det sig att du bara har på dig en tröja? Och så började han slå mig igen. Han gick och hämtade en lång stål pinne som glödde längst fram. Den kom närmre och närmre emot mig. Jag försökte att slita mig ur repen som höll fast mig men det gick inte.
- Emma fattar du inte att jag blir orolig för dig?
Han drog upp tröjan och så kom glöden närmare mot mitt höftben. Jag kunde inte beskriva känslan, det sved såå mycket! Tårarna bara rann ner. Han höll kvar den en lång stund och jag kunde inte kämpa emot. Han tog bort den och så satte han den diagonalt över samma position. Skrattet var riktigt hemskt att höra, varför tycker han att detta är roligt? Inombords så skrek jag på hjälp men ingen kunde höra mig. Jag vill inte leva så här längre. Mitt liv måste förändras men när och hur? Han tog bort den och så tog han sina händer om min hals. Jag känner hur han klämmer och att luften börjar ta slut.
- Emma… Om jag kunde vrida tillbaka klockan så hade jag nog gjort det. Men nu är allt förstört. Han tittade djupt in i mina ögon och så sa han igen
- Jag älskar dig. Va? Vad sa han? Han tryckte hårdare och allt blev helt suddigt.

Dörren slogs upp och jag såg bara en skugga men jag hörde fortfarande vad dem sa.
- Det var på tiden, var så god hon är bara din! Pappa släppte taget om min hals och så gick han ut från husvagnen. Skuggan kom närmre och närmre emot mig. Jag såg inte hur mannen såg ut vilket gjorde mig nervös. Hans händer smekte mina kinder och det kändes riktigt obehagligt. Händerna började långsamt glida ner från mina kinder till nyckelbenet och sen under tröjan.
- Stackars liten, vad har han gjort mot dig? han gick bakom stolen och knöt upp repen. Sedan så drog han bort silvertejpen. Jag såg fortfarande inte tydligt och jag kunde inte röra på mig det var som att jag var drogad eller något. Han lyfte upp mig och la ner mig på sängen.
- Du är väldigt vacker…Emelie nej emm.. Han försökte komma på vad mitt namn var och det slutade med att han kom på det.
- Emma! Så var det ja! Han tog sina händer på mina höfter och drog mig närmre intill honom. Jag ville skrika men jag kunde inte, varför? Jag skrek på hjälp men jag fick inte ur det. Han tog av Harrys tröja som jag hade på mig vilket inte alls kändes bra, jag ville ha på mig hans tröja. Det luktade Harry och det fick mig att känna att han var nära mig på något sätt. Hans händer gled upp och ner över hela min kropp.
- Wow Emma, Du har en perfekt kropp! Du ser väldigt, väldigt lockande ut…
Min syn började komma tillbaka och jag märkte att det var vaktmästaren från skolan. Jag hade panik men jag kunde inte röra mig och jag kunde inte säga något. Han knäppte sakta upp sina byxor. Tårarna rann ner från mina kinder, vad ska jag ta mig till?
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Kapitel 14! Det går lite upp och ner för Emma... När hon är med Harry så är livet helt underbart men när hon kommer hem så vänder sig allt. Hur kommer det att gå för henne? Kommentera!! :))       

Kommentarer
Postat av: Anonym

jag tycker hon ska berätta för harry och typ rymma med honom på turne eller nått, då skulle allt blivit bra, jag tycker sjukt synd om Emma. men du är ducktig :)

2012-07-22 @ 17:04:59
Postat av: Elma

DU SKOJAR!! MED VAKTMÄSTAREN! ÅÅÅHH ATT DU SKA GÖRA MIG SÅ EXHALTERAD!! ska sätta mig vid ett hörn och gråta nu! Helt fruktansvärt hemskt ju!

2012-07-23 @ 00:34:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0