Tidigare kapitel 28
- Ok only because it's you. Han log med sitt charmiga leende. Harry böjde sig fram och gav mig en puss på kinden.
- Godnight beautiful sleep thight, dream sweet dreams!.... oh and don’t forget… our date tomorrow.
- OH… thanks that you telling me this now…. Han log och sedan så gick han sin väg.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Lexy hade precis kommit hem från dejten med Liam. Hon berättade om dagen, riktigt lyckad dejt! Jag är så glad för hennes skull. Vi satt uppe länge och pratade igenom vad som hade hänt idag mellan mig och Linus, vad vi trodde harry och jag ska göra imogron och Lexys och Liams dejt. Dem kysstes men hon visste inte om dem är något mer än bara vänner. Jag såg hur mycket Lexy gillade Liam och jag känner på mig att dem kommer att bli tillsammans lite längre fram. Det måste dem bli! Annars så kommer jag att springa backom Liam och slå honom med en stekpanna i huvudet! Ok Emma, det var nog lite för mycket men det är bara så jobbigt att se två personer som passar perfekt för varandra inte blir ett par. Tillslut så sa vi god natt till varandra och snart var det dags att gå på en dejt med Harry.

Jag vaknade av att jag ramlade ner från sängen. Jag slog i höften, det kommer säkert att bli ett blåmärke. Ingen Lexy syntes till, vart har hon tagit vägen? Toalett dörren öppnades och där klev hon ut ur badrummet.
- Varför ligger du på golvet? Hon stannade upp och kollade frågandes på mig.
- Golvet ville ha en kram… sa jag medans jag ställde mig upp.
- Mhmm.. hon började att små skatta åt mig. Lexy plockade fram en vit klänning.
- Detta ska du ha på dig idag. Jag tog på mig kläninngen, tittade mig själv i spegeln. Snyggt. Idag så fick Lexy göra mig i årdning, hon tycker att det är jätteroligt. Jag bad henne att inte sminka mig så mycket, helst bara lite maskara. Jag vill se naturlig ut, inte som en docka. Hon plattade mitt hår och done! Klockan hade nu blivit 12:00 men inget sms från Harry.

Jag och Lexy hade nu tittat på två stycken romantiska filmer, helt plötsligt så knackar det på dörren.
- Jag öppnar sa jag medans jag hoppade upp från sängen. Förvånat så var det ingen utanför. Jag kollade från höger till vänster men ingen var där. Var detta ett skämt eller? Efter jag hade stängt dörren och var på väg mot sängen igen så ringde det på dörren igen. Denna gången så sprang jag dit. Snabbt drog jag upp dörren men ingen var där.. vad är detta? Jag insåg att det fans en liten lapp framför mina fötter. Jag böjde mig ner och tog upp den, mina läppar formades till ett leende. Vet inte riktigt vem det var ifrån för det stod inte något namn men jag hade en stark känsla att det var ifrån honom. Jag gick snabbt in och drog på mig mina converse och sa hejdå till Lexy. Mitt leende förrsvann inte, jag gick runt hörnet och hittade en till lapp. Snabbt öppnade jag den och där stod det.
’’ Keep following me! xx’’ Jag tittade mig omkring, vid en bänk lite längre bort så såg jag en vit lapp. Mitt hjärta slog väldigt snabbt, tänk om det inte är han… tänk om det är en gammal gubbe som jag kommer fram till. För många känslor på samma gång. Jag kom fram till bänken och läste på lappen.
’’ Almost there! xx’’ Jag himlade med ögonen och pustade ut. Det var mycket folk ute nu så det var svårt att hitta nästa lappen. Den satt fast tejpad på en lyckstolpe.
’’ Just follow this little path beautiful, then you’ll see xx’’ Jag tittade in mot skogen, där var det en liten stig som gick någonstans.. Jag tvekade ett tag men det det var något i mig som sa att jag verkligen borde fortsätta men en annan del sa att jag skulle dö om jag fortsatte.. Utan att tänka på det så hade jag redan börjat gå framåt. Det var lite mörkt inne i skogen, träden skymde solens strålar. Inga fåglar kvittrade det var tyst, lite för tyst. Allt jag såg var träd och inget annat, inte så konstigt jag är inne i skogen men detta kändes som en skräk film. Nu får jag sluta tänka på det och istället skynda mig. Stigen tog slut och framför mig så fanns det en sjö. Inte min sjö med det lilla vattenfallet utan en helt ny sjö, har aldrig varit här innan. Lite längre bort ser jag en röd filt och en picknick korg. Nyfiket gick jag dit bort och insåg att det låg ännu en lapp.
’’ Great Emma, you made it! So have a good picnic! ’’ Jag blev förvånad. VA? Är han inte här? Jag tittade mig om kring och ser inte en person i sikte.
- YOU KIDDING WITH ME RIGHT?! Jag slängde mig ner på gräset och tittade upp mot den klarblåa himlen.
- Yes i do. Jag vänder mig om och ser Harry komma emot mig. vilken lättnad, trode att jag skulle förbli här helt ensam ett tag. Han log stort och jag såg på honom att han höll tillbaka sitt skratt. Han satte sig bredvid mig och gav mig en lång hård kram.
- Did you really think that i would leave you alone? Here? Haha come on Emma!
- You never know Harry!  
Han puttade lätt till mig på armen, antagligen för att han tyckte att det lät dumt. Harry började plocka fram sakerna som låg inuti picknick korgen. En massa jordgubbar!
- OH, I LOOVE STRAWBERRIES! How did you know that? Sa jag sammtidigt som jag stoppade två stycken jordgubbar i munnen. Han började skratta åt mig, vilket jag inte förstod varför.. jordgubbar är skit gott!
- A little bird whispered.. Han kollade min in i ögonen och log med sitt chrmiga leende. Själv så försökta jag att le tillbaka men det var lite svårt när munnen var full med jordgubbar. Han tog fram vanilj sås och strössel som tillbehör. Som sagt jag är helt galen i jordgubbar, harry försökte ha en konversation men jag var för fullt upp med att äta. Det ända jag sa mmm och nickade tillsvars. Efter ett tag så insåg jag att det inte var så mycket kvar, harry hade knappt rört dem. Herregud han måste tro att jag är ett jordgubbsmonster! Jag la mig ner på rygg och pustade ut.
- What is it Emma? Harry la sig bredvid mig och jag såg i ögonvrån att han kollade på mig.
- Im sorry for eating up all of your strawberries…
- Emma, this is for you. I dont care if you eat up all of the strawberries, its not a big deal. Han satte sig upp och tog tag i någon. Jag såg att han höll i ännu en jorgubbe, han höll den åvanför min mun.
- Open your mouth.
- No… Han gav mig en menade blick.
- Open your mouth… now! Or i will…
- You will what? Jag log mot honom och han himlade med ögonen.
- Ok then! Han pressade jordgubben mot mina läppar. Jag kännde hur saften från jordgubben började rinna ner från munnen ner mot käkbenet och ner mot halsen. Han började att fnissa som en liten tjej, hur roligt kan det vara egentligen? Jag ställde mig upp och tittade sur på honom.
- Heh… han höjde sina ögonbryn och satte sina händer för munnen.
- You know that payback's a bitch…
- Yes I know unfortunately… Han ställde sig upp och började att gå ner mig sjön. Hur kan en kille vara så… underbar? Hans breda axlar, jag smälter inombords. Lockarna gjorde honom bara så… perfekt. Jag vet att ingen är perfekt men Harry, han är perfekt i mina ögon. Han vände sig om och log sådär charmigt mot mig.
- Are you coming?
- What? Jag tittade förvånat på honom. Harry var ute i vattnet, det gick upp till vaderna på honom.
- Are you coming, to me? Out here in the water? Han viftade med sina armar för att visa att jag skulle komma dit. Jag började gå mot honom. Jag doppade i foten, iskallt vatten var det!
- But it's cold!
- If you come over here i will make it hotter for you. Han sträckte ut sina armar för att jag skulle komma in i hans famn. Inte en sekund tvekade jag utan jag sprang ut til honom. Vattnet flög åt alla möjliga håll, det kom även på Harry. Jag kom in i hans famn och han kramade om mig hårt. Han doft kunde jag inte få nog av, jag kände hur värmen gick in i kroppen. Konstigt, det har aldrig hänt förrut. Det är väll inte normalt, att en enkel kram ger ut så mycket värme. Han lutade sitt huvud mot mitt, jag vill stoppa tiden just nu eller är det bara fel? Jag vill vara i hans famn.. det konstigt.. men på ett bra sätt. Harry tog tag om båda mina händer och så fick vi ögon kontakt. Detta var ett perfekt tillfälle att kyssas men jag kan inte. Jag vek mig undan, åh EMMA!
Harry tittade bort, han såg tom ut.
- did you see the interviu? FAN!
- Shit, sorry i forgot harry.
- It's ok, but i have to ask you… do you like someone? Han tittade mig rakt in i ögonen.
- Ehh... yeah.. I do. Detta var riktigt obekvämt. Jag gillar ju honom… Eller gör jag det?
Han släppte taget om mina händer och började att gå upp mot land igen medans han tittade ner mot vattnet.
Bra jobbat Emma, vad ska jag ta mig till nu då….
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kapitel 29, ÄNTLIGEN!! Förlåt.. jag slutade riktigt sent idag... och jag skulle tydligen gå ut med familjen ett litet tag. Men nu så! Jag ville inte skriva mer för att göra det lite mer spännande. Kommentera nu, vad tycker ni då? :)